NYHETER

22 700 fick studieplats i yrkeshögskolorna

Tue, 06 Jul 2010 12:05:00 GMT

22 700 fick studieplats i yrkeshögskolorna

Utbildningsstyrelsens meddelande 6.7.2010

I den gemensamma ansökan till yrkeshögskolorna fanns cirka 71 000 sökande, varav 22 700 fick studieplats. Antalet sökande var i år cirka 6 500 flera än i fjol, medan antalet antagna var cirka 4 000 färre än för ett år sedan.

Av dem som sökt till yrkeshögskola är 48 000 studenter, av vilka en tredjedel har skrivit studenten i vår. Av årets nya studenter fick knappt 30 % studieplats. Av alla sökande med studentexamen antogs cirka 16 000. Antalet sökande med yrkesinriktad grundexamen var i år knappt 22 000. Av dessa fick cirka 30 % studieplats.

De populäraste branscherna inom utbildning för unga var social-, hälso- och idrottsområdet, teknik och kommunikation samt kultur.

Antagningen till yrkeshögskolornas vuxenutbildning och utbildning på främmande språk

Antagningsresultaten för vuxenutbildningen och utbildningen på främmande språk har offentliggjorts i juni. Inom vuxenutbildning som leder till examen sökte cirka 14 800, varav cirka 4 600 antogs till utbildning. Till högre yrkeshögskoleexamina sökte drygt 4 300 sökande, varav 40 % blev godkända. Populära branscher inom vuxenutbildningen var social-, hälso- och idrottsområdet, teknik och kommunikation samt det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området. Samma områden var de populäraste också inom utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen.

Till utbildning på främmande språk sökte 13 700 unga, varav 2 750 fick studieplats. Av dem som godkändes kom de flesta sökande från Finland, Nepal och Ryssland. Populära branscher var det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området, teknik och kommunikation samt turism, kosthålls- och ekonomibranschen.

Bestämmelsen om en högskoleplats förändras

Bestämmelsen om en högskoleplats förändras fr.o.m. hösten 2010. Enligt bestämmelsen kan man ta emot en högskoleplats som ingått i gemensam ansökan under en och samma termin. Högskoleplatsen skall tas emot senast tisdagen den 3 augusti kl. 16.15.

Kompletteringsansökan till yrkeshögskolor

Yrkeshögskolorna anordnar 2–5.8.2010 inom utbildning för unga en kompletteringsansökan till lediga studieplatser. Man söker till utbildningen via adressen www.yhansokan.fi. Utbudet av utbildningsprogram finns i Studieinfo i slutet av juli.

Tilläggsuppgifter
- kundservicechef Annika Grönholm (040 348 7725)
- statistik och bestämmelsen om en högskoleplats
- yrkeshögskolor

Antagningsresultatet för yrkes- och gymnasieutbildningen klart

Thu, 17 Jun 2010 07:35:00 GMT

Antagningsresultatet för yrkes- och gymnasieutbildningen klart

Utbildningsstyrelsens meddelande 16.6.2010

I hela landet deltog i vårens gemensamma ansökan 100 500 sökande. Av dessa får 78 166 en studieplats i utbildningar som inleds hösten 2010. Till svenskspråkig utbildning sökte 4 122 sökande, varav 3 883 får studieplats. Motsvarande siffror för den svenskspråkiga utbildningen år 2009 var 3 972 sökande och 3 820 antagna.

Antalet sökande till yrkesutbildning

I hela landet sökte 67 262 till yrkesutbildning, av vilka 70 % (46 542) erbjuds studieplats. Det innebär i jämförelse med fjolåret en ökning på ca 5 000 sökande. Till svenskspråkig yrkesutbildning sökte i år 1 943 i första hand. Av dessa fick 75 % en studieplats motsvarande sitt första önskemål.

Inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen var de populäraste områdena social- och hälsovårdsbranschen med drygt 225 förstahandssökande (andelen antagna 67 % ), byggnadsbranschen med 214 sökande (andelen antagna 74 %), fordons- och transportteknik med 188 sökande (andelen antagna 72 %), inkvarterings- och kosthållsbranschen med 186 sökande (andelen antagna 90 %), företagsekonomi och handel med 159 sökande (andelen antagna 82 %) samt skönhetsområdet med 140 sökande (andelen antagna 50 %).

Antalet sökande till gymnasieutbildning

I hela landet har 33 270 sökt till gymnasieutbildning, varav 31 623 får studieplats. Till svenskspråkig gymnasieutbildning sökte 2 179 unga i första hand, vilket är ca 100 flere än ifjol. Av dem som sökt i första hand kan 83 % erbjudas studieplats.

Antagningsresultatet publiceras

Läroanstalterna informerar om resultaten av antagningen från och med 16.6.2010. Efter detta bör de sökande så snabbt som möjligt ta emot studieplatsen, men senast 30.06.2010. De som blir utan studieplats får av Utbildningsstyrelsen ett brev med uppgifter om poängantal och eventuell reservplats.

Kompletteringsansökan till lediga platser

Sökande som inte fått studieplats i den egentliga ansökan kan försöka på nytt i kompletteringsansökan som ordnas 12–23.7.2010. Webbansökan öppnas måndag 12.7 under adressen www.studieval.fi

Tilläggsuppgifter:
Specialsakkunnig Annika Grönholm, tfn 040 348 7725
WERA – Utbildningsstyrelsens rapporteringstjänst med statistik

Skolornas elevvård borde utvecklas

Thu, 10 Jun 2010 12:29:00 GMT

Skolornas elevvård borde utvecklas

Utbildningsstyrelsens meddelande 3.6.2010

Resultaten av den undersökning som Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd utförde åt skolornas ledning senaste höst visar att det fortfarande finns stora skillnader i hur elevvården sköts i skolorna. Föräldrarna deltar mycket lite i utvecklingen av elevvården.

Det var andra gången som främjandet av välbefinnande och hälsa i grundskolorna utreddes genom en nationell förfrågan. Resultaten motsvarar i stort sett resultaten av de förundersökningar som gjordes under åren 2007–2008. Inga stora förändringar kan konstateras.

Hälsoundersökningarna långt från målet

Enligt den nya förordningen om skol- och studerandehälsovård (380/2009) ska eleverna från och med år 2011 genomgå en hälsoundersökning i varje årskurs. Skolorna är ännu långt från detta mål. Det fanns inte en enda årskurs, där hälsoundersökning hade ordnats i alla skolor. Mest ordnades hälsogranskningar i årskurserna 1, 5 och 8 (80–89 %) och minst i årskurserna 4 och 6 (43 och 53 %). Det fanns inga större skillnader mellan länen eller kommunerna. Vid omfattande hälsoundersökningar gjordes endast sällan sammandrag per årskurs och skola. I drygt hälften av skolorna gav lärarna vid omfattande hälsoundersökningar omdöme om eleverna men endast i en fjärdedel systematiskt.

Brist på elevvårdspersonal, d.v.s. hälsovårdare, läkare, psykologer och skolkuratorer

Personaldimensionering enligt kvalitetsrekommendationerna för skolhälsovården uppnåddes för hälsovårdarnas del i 34 % och för läkarnas del i fyra procent av grundskolorna. Jämfört med resultaten av förundersökningen har hälsovårdarnas genomsnittliga arbetsinsats ökat en aning i årskurserna 1–6 och 7–9, medan läkarnas arbetsinsats förblivit oförändrad. En femtedel av skolorna hade varken skolpsykolog eller skolkurator. Som helhet har situationen ändå förbättrats något under de senaste två åren. Skolkuratorernas genomsnittliga arbetsinsats har ökat lite grann i årskurserna 1–6 och 7–9, för psykologernas del har situationen förbättrats i årskurserna 7–9.

Utbudet på stödundervisning varierar kommunvis

Utbudet på stödåtgärder, såsom stödundervisning och deltidsspecialundervisning, är bristfälligt i vissa kommuner och skolor. I fyra procent av skolorna ordnades ingen stödundervisning alls och i 37 procent av skolorna ordnades stödundervisning under två timmar i veckan per hundra elever. Eleverna får mera deltidsspecialundervisning i landsbygdskommuner och mindre skolor. Det finns också stora skillnader i hur skolorna använder läroplanen. Endast 63 procent av skolorna använder läroplanen. I den kommande ändringen av lagen om grundläggande utbildning blir användningen av läroplanen obligatorisk när det är fråga om elever som får effektiverat stöd. Det innebär att det behövs mera information om användningen och betydelsen av läroplanen.

Disciplinära åtgärder används sällan i grundskolan

Bestämmelserna om tillrättavisning och disciplin i lagen om grundläggande utbildning styr skolornas verksamhet i olika problemsituationer. Egentliga disciplinära åtgärder används mycket sällan: Endast en knapp femtedel av skolorna hade utfärdat en skriftlig varning och endast fem procent hade avstängt en elev för viss tid. Skriftliga varningar var vanligare i stora stadsskolor än i mindre tätorts- eller landsbygdsskolor. Avstängning för viss tid var allmännare i årskurserna 7–9 och i skolor med stort elevantal.

Föräldrarna borde ges möjlighet att delta i utvecklingen av elevvården

Endast i ett fåtal skolor hade föräldrarna möjlighet att påverka utvecklingen av elevvården eller utformningen av skolmåltiden. Bara nio procent av skolorna angav att föräldrarna deltar i utvecklingen av elevvården och sex procent att de deltar i utformningen av skolmåltiden. Resultatet visar att elevvårdsgruppen inriktar sig mera på enskilda elever i stället för att stödja och utveckla det allmänna välbefinnandet i skolan.

Bestämmelserna om elevvård förändras

"Det är en utmaning att kunna synliggöra och styra främjandet av välbefinnande och hälsa i skolorna. Institutet för välfärd och hälsa (THL) har utvecklat en webbtjänst, TEAviisari, som visar hur kommunerna främjar välbefinnande och hälsa, vilket är en förutsättning för att verksamheten ska kunna ledas och utvecklas. Under den kommande hösten förs uppgifterna från skolledningen in i webbtjänsten. Därefter kan kommunerna kontrollera sin egen situation och jämföra den med andra kommuners. Det är viktigt att utveckla skolsamfundet och elevvården som en helhet", konstaterar Jukka Kärkkäinen på THL.

"Bestämmelserna som reglerar utvecklingen av elevvården kommer att förändras. Förutom förordningen om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård kommer även ändringen av lagen om grundläggande utbildning att innehålla bestämmelser som styr det yrkesövergripande samarbetet inom elevvården", säger Timo Lankinen på Utbildningsstyrelsen. - "De här förändringarna förutsätter också att målen för elevvården i grunderna för läroplanen preciseras. Undervisningsministeriet håller dessutom på att bereda en ny enhetlig lag om elev- och studerandevård. Lagen kommer att sammanfatta bestämmelser om bland annat lagens tillämpningsområde, innehåll och begrepp inom elev- och studerandevården, ordnandet av elev- och studerandevård på nationell och lokal nivå samt resurser och finansiering som krävs. Lagen kommer i princip att vara en samlande och kompletterande lagstiftning."

Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd bereder som bäst en enhetlig elevvårdsguide. Syftet med guiden är att stödja det yrkesövergripande samarbetet inom elevvården och främja elevvården redan innan bestämmelserna träder i kraft. Guiden kommer att publiceras i december 2010.

Rapport om främjandet av hälsa och välbefinnande i grundskolorna 2009– (på finska)

Tilläggsuppgifter

Undervisningsråd Heidi Peltonen, Utbildningsstyrelsen, 040 348 7271,
Utvecklingschef Timo Ståhl, Institutet för hälsa och välfärd, 020 610 7128,

Cygnaeus-priset 2010 till rektor Jorma Lempinen

Thu, 10 Jun 2010 11:56:00 GMT

Cygnaeus-priset 2010 till rektor Jorma Lempinen

Utbildningsstyrelsens meddelande 10.6. 2010

Utbildningsstyrelsens årliga Cygnaeus-pris har tilldelats rektor Jorma Lempinen. Han är den som suttit längst som rektor under Jyväskylän Lyseos 150-åriga historia. Lempinen har också med framgång lett Finlands Rektorer rf under åren 2000–2007 och skött olika uppdrag inom internationella rektororganisationer.

Jorma Lempinen har haft en ovanligt lång och framgångsrik yrkeskarriär. Han var gymnasierektor vid Hankasalmen lukio mellan åren 1973 och 1984 och efter det vid Jyväskylän Lyseon lukio. Under Lempinens ledning har Jyväskylän Lyseon lukio stärkt sitt anseende både nationellt och internationellt. Gymnasiet har varit pilotskola i centrala nationella utvecklingsprojekt, bl.a. Akvaario-projektet, och deltagit i strukturförsöket gällande studentexamen. Jyväskylän Lyseon lukio är också ett IB-gymnasium, vilket till stor del är rektor Lampinens förtjänst.

Under åren 2000–2007 stod Jorma Lempinen i ledningen för Finlands Rektorer rf och deltog i åtskilliga av Utbildningsstyrelsens, undervisningsministeriets, studentexamensnämndens och andra organisationers arbetsgrupper, där centrala riktlinjer för utbildningen i Finland drogs upp. På sina förtroendeposter har han varit en stark representant för rektorskåren och skolledningen i Finland. Han har också spelat en viktig roll som initiativtagare till utbildningen och fortbildningen för rektorer i vårt land.

Jorma Lempinen var generalsekreterare för European School Heads Association (ESHA) under åren 2005–2008. Han har också i hög grad bidragit till att Nordiskt SkolledarForum har utvecklats till ett samarbetsforum för de nordiska rektororganisationerna. Tack vare sina goda språkkunskaper och sin samarbetsförmåga har Lempinen på ett betydande sätt både gjort den finländska utbildningspolitiken mera känd och förmedlat internationella impulser.

Utbildningsstyrelsens årliga Cygnaeus-pris tilldelas en privat person eller ett privat samfund för särskilda meriter inom den allmänbildande utbildningen, yrkesutbildningen, vuxenutbildningen eller något annat område inom bildningsväsendet. Som meriter betraktas utveckling av läroanstalt eller undervisning, föredömliga resultat eller nya arrangemang som förbättrar kvaliteten i undervisningen och lärandet. Priset ges en person som innehar en tjänst eller som gått i pension i Finland eller utomlands.

Utbildningsstyrelsens Cygnaeus-kommitté består av generaldirektör Timo Lankinen (ordförande), överdirektör Sakari Karjalainen, direktör Anneli Kangasvieri, inspektören för bildningsväsendet Tove Saarto och specialsakkunnig Riitta Sarras.

Tilläggsuppgifter:
Skolråd Ulla Vanttaja, Utbildningsstyrelsen, tfn 040 348 7315

Arbetsgruppens förslag till allmänna mål och timfördelning i den grundläggande utbildningen

Thu, 03 Jun 2010 11:00:00 GMT

Arbetsgruppens förslag till allmänna mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen

Arbetsgruppen för beredande av reform av allmänna riksomfattande mål för den grundläggande utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och timfördelning i den grundläggande utbildningen överlämnade sitt förslag till allmänna riksomfattande mål och timfördelning till undervisningsminister Henna Virkkunen 01.06.2010. Förslaget är uppbyggt kring styrkorna och utvecklingsbehoven i den grundläggande utbildningen samt förändringarna i omvärlden nationellt och internationellt och har som mål att på ett konsekvent sätt betjäna utvecklandet av den grundläggande utbildningen och utbildningens syfte.

Mål och nyckelkompetenser

Arbetsgruppen har behandlat reformen av den grundläggande utbildningen som en helhet, i vilken de principer som styr genomförandet av målen, de centrala innehållen och undervisningen ska vara i balans och stödja varandra. När man i arbetsgruppen har dryftat målen för reformen har man granskat både de nuvarande styrkorna inom den grundläggande utbildningen och behoven av att utveckla den kompetens som behövs i en verksamhetsmiljö som är stadd i förändring och den kompetens som behövs i framtiden. För reformen fastställdes fyra centrala mål: fördjupande av bildningsuppdraget och förenhetligande av den grundläggande utbildningen, säkrande av en hög kunskapsnivå och individuellt stöd och handledning för eleven samt förtydligande av principerna för genomförandet av grundläggande utbildning. I det följande behandlas arbetsgruppens förslag grupperade enligt dessa fyra mål.

Arbetsgruppen har beskrivit de medborgarens kompetenser som hör till bildningen och som behövs i samhället. Kompetenserna indelas i fem kategorier:

Tankeprocess
Arbetsprocess och interaktion
Uttrycksförmåga och handens färdigheter
Delaktighet och initiativförmåga
Självkännedom och ansvarstagande

Kompetenserna beskriver både det kunnande som behövs i individens liv och i samhället och som överskrider de traditionella kunskapsområdena, och samtidigt är de verktyg som stöder en djupgående och kreativ användning av det inlärda. Medborgarens kompetenser definieras med en förordning som en del av de allmänna målen för den grundläggande utbildningen och de infogas även i målen för läroämneshelheterna och de enskilda läroämnena. Dessutom bestäms grunderna för bedömningen.

Arbetsgruppen har granskat genomförandet av den nuvarande timfördelningen inom den grundläggande utbildningen i olika kommuner och inom den utbildning som andra utbildningsanordnare ger och konstaterat att det finns betydande skillnader i antalet undervisningstimmar. För att öka jämlikheten i fråga om utbildningen och jämlikheten i hela landet föreslår arbetsgruppen att minimiantalet årsveckotimmar för en elev i den grundläggande utbildningen höjs med 4 årsveckotimmar, dvs. med 152 undervisningstimmar. Detta betyder att minimiantalet årsveckotimmar under den grundläggande utbildningen stiger från 222 årsveckotimmar, dvs. 8 436 undervisningstimmar, till 226 årsveckotimmar, dvs. 8 588 undervisningstimmar. Ökningen utgör 1,8 % av det nuvarande totala timantalet. Det föreslås att höjningen av timantalet genomförs i årskurserna 1 och 2 samt 5 och 6.

Läroämneshelheterna

Genomförandet av bildningsuppdraget inom den grundläggande utbildningen i en omvärld stadd i förändring förutsätter att det kunskapsstoff som behandlas i skolan förenhetligas och att man koncentrerar sig på det väsentliga, så att det även blir möjligt att öva färdigheterna på ett djupare plan. Förenhetligandet bör basera sig på kunskapsområden. Arbetsgruppens föreslår att antalet läroämneshelheter är sex. I läroämneshelheterna ingår både nuvarande och nya ämnen:

Läroämneshelhet	Läroämnen
Språk och interaktion	modersmål och litteratur, det andra inhemska språket och främmande språk
Matematik	matematik
Miljö, naturkunskap och teknologi	biologi, geografi, fysik och kemi
Individ, företag och samhälle	religion, livsåskådningskunskap, etik, historia, samhällskunskap och elevhandledning
Konst och hantverk	bildkonst, musik, slöjd och drama
Hälsa och funktionsförmåga	gymnastik, hälsokunskap och huslig ekonomi

Varje läroämneshelhet har egna särskilda mål och innehåll som förenar de läroämnen som hör till helheten samt metoder som är specifika för respektive kunskapsområde. Arbetsgruppen föreslår att två nya läroämnen införs; etik och drama. Syftet med etik är att i undervisningen inom läroämneshelheten Individ, företag och samhälle förstärka reflekterandet över det finländska samhällets grundläggande värderingar och de värderingar som är gemensamma för olika åskådningsgrupper samt frågor som gäller mänskligheten. Syftet med drama är att förstärka en vittomfattande konstundervisning inom läroämneshelheten Konst och hantverk.

Språkprogrammet

Det centrala syftet med det språkprogram som arbetsgruppen föreslår är att samhällets språkreserv utökas, att språkstudierna blir mångsidigare och att de inleds tidigare samt att man tryggar de nationella språkens ställning. I fråga om studierna i främmande språk och det andra inhemska språket föreslår arbetsgruppen följande:

Studierna i A1-språket ska inledas senast i årskurs 2. Utbildningsanordnaren ska erbjuda minst tre alternativ för A-språket. Ett av dessa ska vara det andra inhemska språket.
Studierna i A2-språket ska inledas senast i årskurs 5. Utbildningsanordnaren ska erbjuda eleverna möjlighet till studier i ett frivilligt A2-språk antingen så att utbildningsanordnaren gör det själv eller tillsammans med andra anordnare.
Utbildningsanordnaren ska starta en undervisningsgrupp senast när det finns minst tio elever som har valt språket i fråga.
Studierna i B1-språket ska inledas senast i årskurs 6. Om eleven inte före det har inlett studier i det andra inhemska språket, ska de inledas i detta skede.

Utökad valfrihet för eleven

Eleverna ska uppmuntras till att finna och utveckla sina styrkor samt till att hitta motivation för att studera. Arbetsgruppen föreslår därför att elevernas studier består av gemensamma och valfria studier som bestäms skilt för varje läroämneshelhet. Valfriheten ökas i årskurserna 3–6 samt 7–9, och den inriktas på att stärka de gemensamma målen i läroämneshelheten samt på att förenhetliga och fördjupa elevernas studier.

Enligt förslaget ska det i årskurserna 3–6 ingå 13 årsveckotimmar valfria studier, som ingår i det minimiantal timmar som fastställts för eleven för dessa årskurser. Detta kan genomföras på två olika sätt:

Utbildningsanordnaren beslutar om användningen av timmarna för de gemensamma läroämnen som hör till en läroämneshelhet eller för de studiehelheter som är förenhetligande och främjar de gemensamma målen inom en läroämneshelhet.
Utbildningsanordnaren erbjuder valfria ämnen eller valfria studiehelheter som ordnas enligt de principer som styr undervisningen i de valfria ämnena. Eleverna väljer bland de alternativ som erbjuds.

Enligt förslaget ska det i årskurserna 7–9 ingå 15+6 årsveckotimmar valfria studier, som ingår i det minimiantal timmar som fastställts för eleven för dessa årskurser. De valfria studierna i årskurserna 7–9 ska till alla delar alltid vara valfria för eleverna.

Antalet timmar för konstämnena och slöjd samt elevernas valfrihet i dessa ämnen ökas jämfört med nuläget. De valfria timmarna har inriktats på denna ämnesgrupp och dessutom vill man stärka elevernas möjlighet att koncentrera sig på de ämnen som de har läggning för och är intresserade av. I läroämneshelheten Konst och hantverk väljer eleverna två läroämnen bland de studier i musik, bildkonst, slöjd och drama som erbjuds i årskurserna 8-9, och dessa läroämnen studerar de sammanlagt minst 6 årsveckotimmar under årskurserna 8–9. Dessutom ingår i årskurserna 3–6 sammanlagt minst 8 årsveckotimmar och i årskurserna 7–9 sammanlagt minst 2 årsveckotimmar valfria studier i läroämneshelheten Konst och hantverk.

Det gemensamma timantalet i gymnastik höjs med fyra årsveckotimmar, av vilka en timme förläggs till årskurserna 1–2, en timme till årskurserna 3–6 och två timmar till årskurserna 7–9. Dessutom ingår i årskurserna 3–6 sammanlagt minst 2 årsveckotimmar och i årskurserna 7–9 sammanlagt minst 2 årsveckotimmar valfria studier i läroämneshelheten Hälsa och funktionsförmåga.

Ytterligare information:

- ordförande för arbetsgruppen, generaldirektör för Utbildningsstyrelsen Timo Lankinen, tfn 040 348 7154
- sekreterare för arbetsgruppen, undervisningsrådet Irmeli Halinen (UBS), tfn 040 348 7297 och undervisningsrådet Ritva Järvinen (UBS), tfn 040 348 7337

Arbetsgruppens förslag Den grundläggande utbildningen 2020 – allmänna riksomfattande mål och timfördelning (på finska)

Läsåret avslutas i skolor 5.6.

Wed, 02 Jun 2010 11:38:00 GMT

Läsåret avslutas i skolor och läroanstalter

Landets grundskolor och gymnasier avslutar läsåret lördagen den 5 juni. I år går 66 000 ungdomar ut grundskolan och 30 500 studerande slutför gymnasiets lärokurs.

Från den grundläggande yrkesutbildningen utexamineras 33 000 studerande. Om man räknar med fristående examina och läroavtalsutbildningen är det sammanlagt 64 000 yrkesstuderande som får sin grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen.

Dubbelexamen, d.v.s. både studentexamen och yrkesinriktad grundexamen, har i vår avlagts av 1850 studerande.

I de svenskspråkiga skolorna och läroanstalterna går 4 000 elever ut grundskolan, antalet studenter är 2 100 och 2 360 studerande utexamineras från yrkesutbildningen.

I höst inleder 58 000 förstaklassister sin skolgång. Av dem är 3 600 är svenskspråkiga.

Tilläggsuppgifter:
Statistiska rapporteringstjänsten WERA

Landets grundskolor och gymnasier avslutar läsåret lördagen den 5 juni. I år går 66 000 ungdomar ut grundskolan och 30 500 studerande slutför gymnasiets lärokurs.

Revideringen av de yrkesinriktade grundexamina är på slutrakan

Thu, 15 Apr 2010 08:25:00 GMT

Revideringen av de yrkesinriktade grundexamina är på slutrakan

Det mångåriga arbetet med revideringen av examensgrunderna för yrkesinriktade grundexamina håller på att nå sitt slut. De sista trettio examensgrunderna för yrkesinriktade grundexamina och tre grunder för förberedande utbildning blir klara till nästa höst. Alla 52 examensgrunder för yrkesinriktade grundexamina är i bruk den 1 augusti 2010.

Revideringen har skett stegvis. Byggnadsbranschens och skogsbranschens examensgrunder samt grunderna för den förberedande utbildningen för invandrare togs i bruk den 1 augusti 2008. Sammanlagt 22 examensgrunder togs i bruk den 1 augusti 2009.

Vad är nytt i grunderna?

De nya examensgrunderna och grunderna för fristående examen är gemensamma i den läroplansbaserade grundutbildningen och i utbildning som genomförs som fristående examen. De yrkesinriktade examensdelarna och kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna i dem är gemensamma. Det kan finnas skillnader i sätten att påvisa yrkesskicklighet. Föremålen och kriterierna för bedömning av yrkesskickligheten samt sätten att påvisa yrkesskicklighet har preciserats.

De yrkesinriktade grundexamina baserar sig i större utsträckning på kompetenser och arbetslivsmotsvarigheten har stärkts. Examina består av examensdelar som motsvarar arbets- och verksamhetshelheter i arbetslivet. Kraven på yrkesskicklighet har definierats som det praktiska kunnande som förutsätts i arbetslivet. Möjligheterna att avlägga examina har gjorts mångsidigare. Det är möjligt att avlägga en examen genom att avlägga en examensdel i taget som ger den yrkeskompetens som arbetslivets förutsätter, även om målet i första hand är att hela examen ska avläggas.

Systemet för yrkesinriktade examina har gjorts mera flexibelt. Den studerande har nu fler möjligheter att välja in delar från andra yrkesinriktade examina (ge, ye, sye och till och med yh) i den yrkesinriktade grundexamen. Den studerande kan individuellt ta in fler examensdelar än den nominella omfattningen i sin examen. De kan vara planerade utgående från lokala behov i arbetslivet. I alla yrkesinriktade examensdelar har man tagit in delar som stöder företagsamhet samt hälsa, säkerhet och funktionsförmåga.

För att arbetslivsorienteringen och den flexibilitet och personliga studievägar som de nya examensgrunderna möjliggör ska kunna förverkligas på ett arbetslivsnära sätt förutsätts ett nära samarbete mellan intressentgrupperna för utbildnings- och examensanordnarna, aktörerna inom läroavtalsutbildningen, arbetsplatserna och yrkesutbildningen.

Examensgrunderna gör det lättare än förut för utbildningsanordnarna att göra upp läroplanen. Examensdelarna, som baserar sig på arbets- och verksamhetshelheter i arbetslivet, och deras krav på yrkesskicklighet är inte avsedda att definieras på nytt i utbildningsanordnarens läroplan, utan utgående från dessa kan man direkt planera såväl bedömningen av yrkesskickligheten som lärmiljöerna, undervisningen och handledningen.

Alla examensgrunder finns på nätet

Alla nya examensgrunder för yrkesinriktade grundexamina samt grunderna för förberedande utbildning för invandrare, undervisning och handledning som ges handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte, undervisning i huslig ekonomi samt orienterande och förberedande undervisning för grundläggande yrkesutbildning finns på denna adress.

Grunderna för yrkes- och specialyrkesexamina förnyas också i rask takt. Utbildningsstyrelsen förnyar årligen grunder för yrkes- och specialyrkesexamina samt utarbetar grunder för nya examina så att man varje år tar i bruk ca 40 nya eller reviderade examensgrunder. Information om de yrkes- och specialyrkesexamina som förnyas finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på denna adress.

Ytterligare information:
Enhetens chef, undervisningsrådet Sirkka-Liisa Kärki, tfn 040 348 7736
undervisningsrådet Susanna Tauriainen, tfn 040 348 7781
undervisningsrådet Anne Huhtala, tfn 040 348 7829
undervisningsrådet Tor Lindholm, puh 040 348 7699

Andra aktuella och pågående projekt inom yrkesutbildningen presenteras i Utbildningsstyrelsens meddelande 27/2010 AJANKOHTAISTA AMMATTIKOULUTUKSESSA KEVÄÄLLÄ 2010.

Yrkesstarten har gett lyckade studievägar

Thu, 15 Apr 2010 08:24:00 GMT

Yrkesstarten har gett lyckade studievägar

Den orienterande och förberedande undervisningen för grundläggande yrkesutbildning, yrkesstarten, blir permanent från och med nästa höst. De försök med yrkesstarten som gjorts under åren 2006–2009 har gett goda resultat: yrkesstarten förebygger en marginalisering av unga och hjälper dem att hitta sin egen bransch.

Yrkesstarten är avsedd för ungdomar som gått ut grundskolan och som behöver stöd och handledning för att välja yrke och söka sig till utbildning. Syftet med yrkesstarten är att sänka tröskeln från den grundläggande utbildningen till yrkesutbildning eller annan utbildning, skapa en klarare bild av olika yrken och minska avbrotten i inledningsskedet av yrkesutbildningen.

En effektfull utbildningsform

Försök med yrkesstarten har gjorts sedan 2006 vid 48 utbildningsanordnares läroanstalter och omfattningen har varit 20–40 studieveckor. År 2008–09 deltog 1 200 studerande i försöket och förra hösten inledde 1 070 studerande utbildningen. Det största antalet studerande har funnits inom området för teknik och kommunikation, inom social- och hälsovårdsbranschen samt inom turism-, kosthålls- och ekonomibranschen.

Enligt den slutrapport som akademiforskare Aini-Kristiina Jäppinen gjort har yrkesstarten gett mycket goda resultat. Största delen av de ungdomar som deltagit har med hjälp av yrkesstarten fått en god grund för sina fortsatta studier.

Omkring 70 procent av de studerande som deltagit i försöket har inom minst ett år hittat en studieplats inom en yrkesutbildning, vid ett gymnasium eller en folkhögskola eller gått över till arbetslivet eller ingått läroavtal.

Av de ca 2 800 personer som deltog i uppföljningsutredningen hade åtminstone 1 900 ungdomar under de tre försöksåren hittat en målmedveten väg för framtiden. Yrkesstarten har erbjudit de unga en fortsatt plats för tillväxt och mognad samt ökat initiativrikedomen och förbättrat självkänslan. Yrkesstarten har förebyggt en eventuell marginalisering av ungdomarna.

- Utgående från slutresultatet har försöket varit mycket effektfullt, konstaterar akademiforskare Aini-Kristiina Jäppinen i sin rapport.

Effektiv väg till grundexamen

Den permanentade yrkesstartutbildningen startar nationellt inom den utbildning som inleds den 1 augusti 2010. Undervisningsministeriets mål är att andelen studerande som går direkt från yrkesstarten till en yrkesinriktad grundexamen ska öka från 70 procent till 80 procent i och med permanentningen av yrkesstarten. Dessutom är målet att ca 10 procent av de studerande ska fortsätta sina studier vid gymnasiet eller i en annan utbildning.

Anordnandet av yrkesstartutbildning förutsätter ett tillstånd av undervisningsministeriet. I inledningsskedet är avsikten att bevilja 50–60 utbildningsanordnare tillstånd. Ansökningstiden för utbildningsanordnarnas tillstånd går ut den 15 april 2010.

Ytterligare information:
Mika Tammilehto, direktör, Undervisningsministeriet, tfn (09) 1607 7391
Pasi Kankare, direktör, Utbildningsstyrelsen, tfn 040 348 7672
Ulla Aunola, specialsakkunnig, Utbildningsstyrelsen, tfn 040 348 7697
Aini-Kristiina Jäppinen, akademiforskare, Forskningsinstitutet för utbildning, Jyväskylä universitet, tfn 014 260 3226, 040 550 2757

Slutrapport:
Aini-Kristiina Jäppinen: Onnistujia opinpolun siirtymissä. Ammatilliseen peruskoulutukseen ohjaavan ja valmistavan koulutuskokeilun (ammattistartti) vaikuttavuus. Rapporter och utredningar 2010:2. Utbildningsstyrelsen.

Den orienterande och förberedande undervisningen för grundläggande yrkesutbildning, yrkesstarten, blir permanent från och med nästa höst. De försök med yrkesstarten som gjorts under åren 2006–2009 har gett goda resultat: yrkesstarten förebygger en marginalisering av unga och hjälper dem att hitta sin egen bransch.

Ansökan till utbildning förenhetligas – gemensam ansökan till alla stadier inleds 1.3.2010

Thu, 25 Feb 2010 12:39:00 GMT

Ansökan till utbildning förenhetligas – gemensam ansökan till alla stadier inleds 1.3.2010

Meddelanden från Utbildninsstyrelsen 25.2.2010

Under våren anordnas fyra olika gemensamma ansökningar, till vilka man kan söka samtidigt via internet. Ansökningstiden inleds måndag 1.3. Man kan söka till yrkes- och gymnasieutbildning för unga, yrkeshögskoleutbildning för unga och vuxna, till högre yrkeshögskoleexamina samt till universitetsutbildning. Till de olika utbildningarna skall man söka med separata elektroniska ansökningsblanketter.

Gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning för unga

Ansökningstiden infaller 1–19.3.2010. Ansökan kan fyllas i elektroniskt på adressen www.studieval.fi.

Läroanstalterna publicerar antagningsresultaten tidigast 16.6. Utbildningsstyrelsen skickar ett brev till dem som inte fått studieplats.

Till studieplatser som inte fylls under våren anordnas 12–23.7.2010 en kompletterande ansökan.

Det finns allt som allt ca 83 000 nybörjarplatser, varav 46 500 finns inom yrkesutbildning och 37 000 inom gymnasieutbildning. De flesta nybörjarplatserna finns inom social- och hälsovårdsbranschen (5 300), inom företagsekonomi och handel (5 000) samt inom inkvarterings- och kosthållsbranschen (5 000). För studenter och gymnasiegångna har reserverats 6 800 nybörjarplatser. Inom svenskspråkig utbildning finns 4 800 nybörjarplatser, varav 2 100 inom yrkesutbildning och 2 700 inom gymnasieutbildning.

Våren 2009 fanns det drygt 95 000 sökande, varav ca 77 000 fick studieplats. Till svenskspråkig utbildning fanns ca 4 000 sökande. Studieplats kunde erbjudas åt 3 800.

Gemensam ansökan till yrkeshögskolorna

Gemensam ansökan till yrkeshögskolornas utbildning för unga, vuxna och högre yrkeshögskoleexamina infaller 1.3–16.4.2010. Ansökningsblanketten fylls i på adressen www.yhansokan.fi.

Det finns 523 utbildningsprogram för unga, 235 utbildningsprogram för vuxna och 169 utbildningsprogram inom högre yrkeshögskoleexamina vid 25 yrkeshögskolor. Antalet nybörjarplatser är 22 200 inom utbildning för unga och 6 000 inom utbildning för vuxna.

År 2009 fanns det ca 64 600 sökande till utbildning för unga, ca 12 100 sökande till vuxenutbildning och ca 3 700 sökande till högre yrkeshögskoleexamina. Antalet nybörjarplatser var 19 800 inom utbildning för unga och 6 470 inom utbildning för vuxna.

De flesta nybörjarplatser finns inom teknik och kommunikation, det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området samt inom social-, hälso- och idrottsområdet. Fem yrkeshögskolor ger utbildning på svenska.

Polisyrkeshögskolan och Yrkeshögskolan på Åland ingår inte i gemensam ansökan.

Yrkeshögskolorna meddelar de sökande om antagningsresultatet per brev senast 20.7.2010. Till studieplatser som inte fyllts under våren anordnas en kompletterande ansökningsomgång
2–5.8.2010.

Gemensam ansökan till universitet

Den gemensamma ansökan till universiteten infaller 1.3–16.4.2010. Undantag utgör Sibelius-Akademin och Teaterhögskolan till vilka man bör söka senast 15.3.2010. En gemensam ansökningsblankett finns på adressen www.universitetsansokan.fi

I universitetsansokan.fi finns en sökfunktion, som innehåller ca 570 utbildningar inom 21 olika utbildningsområden. Vid universiteten finns drygt 17 000 nybörjarplatser. Man kan söka till alla 16 universitet och Försvarshögskolan. År 2009 var antalet sökande 63 900, varav drygt 18 500 godkändes som studerande.

Antagningsresultaten publiceras senast tisdag 20.7.2010. Högskolorna meddelar om resultatet per brev. Resultaten finns också till påseende i webbtjänstens Ansökningstjänst, där man kan ta emot studieplatsen elektroniskt.

Uppgifter om utbildningar som anordnar separat antagning finns också i webbtjänstens sökfunktion Sök utbildning eller på universitetens hemsidor. Det går att söka via universitetsansokan.fi bara till ett fåtal utbildningar med separat antagning.

När stängs webbansökningstjänsterna?

Samtliga webbansökningstjänster stängs den sista ansökningsdagen kl. 16.15, dvs. en elektronisk ansökningsblankett bör ha lagrats före detta. Man kan inte längre lagra en ansökningsblankett i systemet efter att ansökningstiden gått ut.

Bestämmelsen om en högskoleplats förändras 1.8.2010

Den som godkänts som studerande vid yrkeshögskola och universitet kan ta emot endast en studieplats vid en högskola under samma termin (tidigare läsår).

Högskoleplatsen bör tas emot senast 3.8. Bestämmelsen gäller de utbildningar som ingår i den riksomfattande gemensamma ansökan. Universitetens separata antagningar (magister e.dyl.) och yrkeshögskolornas vuxenutbildning som ges på ett främmande språk samt högre yrkeshögskoleexamina på främmande språk inbegrips inte heller i bestämmelsen.

Man kan i gemensam ansökan under en bestämd tid köa för en attraktivare studieplats inom de utbildningar som använder sig av ett reservplatssystem.

Man kan bara köa till en annan utbildning, ifall man har fått en studieplats senast 20.7. Man meddelar om eventuell önskan om köande då man tar emot studieplatsen. Rätten att köa utgår 17.8.2010.

Handlednings- och rådgivningstjänster

Yrkes- och gymnasieutbildning för unga

Riksomfattande handlednings- och rådgivningstjänst

tfn 020 690 695 (svenskspråkig rådgivning), vardagar kl. 8–16.15
e-post: kouluta(at)oph.fi

Yrkeshögskolor

Yrkeshögskolornas ansökningsbyråer

www.studieinfo.fi --> Skolkontakt --> Yrkeshögskolornas ansökningsbyråer

Universitet

I allmänna frågor om hur man använder Universitetsansokan.fi betjänar den riksomfattande rådgivningstjänsten:

tfn 020 690 698 (svenskspråkig rådgivning)
vardagar kl. 9–15
e-post: universitetsansokan(at)oph.fi och applytouniversity(at)oph.fi

Universitetens ansökningsservice betjänar bl.a. i frågor som gäller utbildningarnas innehåll och antagning av studerande:

www.studieinfo.fi --> Skolkontakt --> Universitetens kontaktuppgifter

I webbtjänsten www.studieinfo.fi finns samlad information om ansökan till olika utbildningsstadier.

Mera information:
Expert Annika Grönholm, tfn 040 348 7725

Kielitivoli-nätsidan uppmuntrar till attpröva nya språk

Wed, 03 Feb 2010 11:46:00 GMT

Webbsidan Kielitivoli uppmuntrar till att pröva på nya språk

Utbildningsstyrelsen vill uppmuntra elever och föräldrar till fördomsfria språkval via språkspel på Internet. Spelaren kan välja mellan spel på tyska, franska, spanska och ryska.

Mångsidiga språkkunskaper alltid varit uppskattade i Finland. Under de senaste åren har man emellertid kunnat se oroväckande tecken på en vändande trend. Det verkar som om många elever och föräldrar anser att det räcker med att kunna engelska och de inhemska språken för att klara språkliga krav privat och i arbetslivet. Också språkprogrammen som skolorna och kommunerna erbjuder varierar kraftigt. Det är ett välgrundat påstående att eleverna i olika delar av landet och i kommuner av olika storlek inte har jämbördiga möjligheter att studera språk.

Situationen är bekymmersam, då det tar tid att uppnå en god språklig nivå och en nedåtgående trend inte är lätt att vända. Tidigare var kunskaper i tyska allmänna i Finland, men under de senaste drygt tio åren har grundskole-elevernas intresse för att studera tyska direkt rasat. Franska har alltid studerats i mindre utsträckning än tyska och goda kunskaper i ryska är en ständig bristvara. Från arbetsgivarhåll har det framförts förhoppningar också gällande kunskaper i exempelvis spanska, kinesiska och japanska.

För att kunna trygga en mångsidig språklig bas i Finland, är det viktigt att olika språk studeras redan i grundskolan. Goda språkkunskaper är förstås inte tillräckligt för att få ett jobb, men redan hjäpliga kunskaper i ett extra språk kan spela en avgörande roll då man söker arbete. Dessutom har man ju mycket glädje och nytta av språkkunskaper också i det privata.

För att vända på den negativa trenden delade Utbildningsstyrelsen år 2009 ut tre miljoner euro i statligt bidrag till anordnare av grundläggande utbildning som önskar bredda språkstudierna. För närvarande finns det 74 kommuner och 8 privata skolor inom denna finansiering. Eleverna i dessa kommuner och skolor bildar ungefär hälften av elevunderlaget i landets grundskolor. Dessutom deltar ett antal språkskolor och övningsskolor från olika universitet i programmet med stöd av undervisningsministeriet.

Arbetet har fått en rask start och på många orter har eleverna fått språkliga smakprov och många tillfällen att bekanta sig med främmande språk. Nästan 400 lärare deltar i en ettårig tillägsutbildning som en del av projektet.

Webbsidan Kielitivoli har öppnats

Utbildningsstyrelsen vill uppmuntra till fördomsfria språkval via språkspel på Internet. Spelaren kan välja mellan spel på tyska, franska, spanska och ryska.

En del av spelen är avsedda främst för yngre elever och nybörjare. Andra är mer krävande, men ändå sådana att man kan spela dem utan att kunna språket ifråga – bara man har erfarenhet av att studera språk.

Spelen riktar sig till grundskoleelever. Spelarna kan samla poäng och och följa sin egen placering i poängbörsen. Spelen kan spelas antingen i skolan med hjälp av läraren eller hemma med föräldrarnas stöd. Förutom spel innehåller webbsidan också infopaket om de olika språken riktade till eleverna. Dessutom finns det information för lärare och föräldrar. Under februari-mars 2010 uppdateras sidan med mera detaljerad information om tävlingen Kieli-Talent som riktar sig till elever i åldern 12 – 13 år. Tävlingen ordnas skolvis.

Ytterligare information:

Undervisningsrådet Anna-Kaisa Mustaparta, tel. 040 348 7269,
Katarina Rejman, 040 348 7003 eller Paula Mattila, 040 348 7138,
undervisningsrådet Kristiina Ikonen, tel 040 348 7282.

Kielitivoli-spelet

Kielitivoli –projektet på UBS webbsidor

Utbildningsstyrelsen vill uppmuntra elever och föräldrar till fördomsfria språkval via språkspel på Internet. Spelaren kan välja mellan spel på tyska, franska, spanska och ryska.

Antalet studerande med främmande språk som modersmål ökar inom all utbildning

Wed, 27 Jan 2010 16:55:00 GMT

Antalet studerande med främmande språk som modersmål ökar inom all utbildning

Meddelanden från Utbildninsstyrelsen 21.1.2010

Antalet elever med främmande språk som modersmål har i grundskolan ökat med 9 % under de senaste tre åren. Bland yrkesskolestuderande är ökningen 23 % och bland de sökande till universiteten hela 70 % jämfört med situationen för tre år sedan.

Siffrorna är hämtade ur Utbildningsstyrelsens färska statistikpublikation ”Kvantitativa indikatorer för utbildningen 2009”, som omfattar hela Finlands skolsystem, från förskola till högskola. Statistiken publiceras nu för åttonde gången.

Högskoleutbildningen lockar utlänningar

Antalet sökande till yrkeshögskolorna ökade under läsåren 2006-2007 till 2008-2009 med ca 20 %. Detta beror bl.a. av den ökade andelen sökande med främmande språk som modersmål. Var tredje av de till yrkeshögskolestudier godtagna sökte till utbildningen efter avlagd yrkesexamen. Av alla sökande till högskolor 2008-2009 var 16 % sådana som sökt såväl till universitet som till yrkeshögskola.

Andelen sökande med främmande språk som modersmål har ökat märkbart under de senaste åren. Under läsåret 2008-2009 sökte ca 9000 personer med främmande modersmål studieplats vid universitet, detta innebär en ökning med 70 % under de tre senaste åren. Även andelen utlänningar som antagits och som mottagit studieplats har ökat. Mest utländska sökande hade utbildningar inom handel, naturvetenskap, teknik och samhällsvetenskap.

Invandrarna söker sig till yrkesutbildning

Andelen elever med främmande språk som modersmål i grundskolan har ökat med ca 9 % 2005-2008. År 2008 hade ca 3 % av eleverna inom grundundervisningen ett främmande språk som modersmål. Även inom gymnasieutbildningens vuxenutbildning skedde en liknande ökning. Antalet gymnasiestuderande med främmande språk som modersmål var 3300 år 2007, detta innebär 2,9 % av alla gymnasister och 6 % av alla studerande i vuxengymnasium.

År 2007 studerade ca 11600 studerande med främmande språk som modersmål inom den Yrkesinrik-tade utbildningen. Antalet studerande hade då ökat sedan 2005 med 23 %. Inom läroavtalsutbildning-en har andelen studerande med främmande språk som modersmål ökat kraftigt. År 2007 studerade 1900 studerande med främmande modersmål inom läroavtalsutbildningen. Den procentuellt största delen, 7 %, av dessa studerar inom den yrkesinriktade grundutbildning som förbereder för fristående examen. Nästan 2000 personen deltog i utbildning som förbereder invandrare för yrkesutbildning, detta är en ökning med 40 % i sedan år 2005.

4000 studerande med främmande språk som modersmål avlade examen på andra stadiet, 80 % av dessa examina var yrkesinriktade. Under åren 2005-2007 ökade antalet examinander med främmande modersmål med 20 %. De utländska personerna med en finländsk examen är redan en årligen växan-de, betydelseful resurs.

Antalet gymnasiestuderande minskar

Under hela 2000-talet har antalet gymnasister minskat. År 2008 underskred antalet unga gymnasister 100000 och de vuxenstuderande gymnasisterna var ca 10000. Antalet gymnasier i hela landet var 449, dvs. ungefär lika många som året innan.

Det minskade antalet gymnasister syntes främst genom det ökade antalet av små gymnasier med under 100 studerande. Gymnasierna med under 50 studerande fördubblades. År 2008 fanns det 14 gymnasium med färre än 50 studerande och gymnasierna med under 100 studerande har sedan 2004 ökat 9 % mellan åren 2004-2008.

42 % av de som avlagt studentexamen 2008 valde lång lärokurs i matematik. Andelen kvinnor som valt lång matematik var fortsättningsvis lägre än andelen kvinnor överlag av de som utexaminerats. Någon markant förändring har inte skett och 46 % av dem som valde lång lärokurs i matematik, och 57 % av alla examinander var kvinnor.

Publikation:
Koulutuksen määrälliset indikaattorit – Kvantitativa indikatorer för utbildningen 2009. Red. Timo Kumpulainen. Utbildningsstyrelsen. Esa Print, Tammerfors 2009.

Tilläggsinformation:
Specialsakkunnig Timo Kumpulainen, tel. 040 348 7169
Utbildningsråd Matti Kyrö, tel. 040 348 7124
Sakkunnig Pirjo Karhu, tel. 040 348 7346 (antagning av studerande till universitet)
Specialsakkunnig Outi Kivipelto, tel. 040 348 7146 (antagning av studerande till yrkeshögskolor)

Unga invandrare avbryter ofta sina yrkesstudier

Wed, 27 Jan 2010 16:53:00 GMT

Unga invandrare avbryter ofta sina yrkesstudier

Pressmeddelanden från Utbildninsstyrelsen 21.1.2010

Ju kortare tid en studerande ung invandrare har bott i Finland, desto svårare är det för honom att klara av sina yrkesstudier. Risken för avbrott i studierna kan bero på att integreringsprocessen inte är slutförd. Denna risk är synnerligen hög för sådana första generationens studerande som kommer från länder utanför Europa, har levt och gått i Finländsk skola bara i några år och som hade en svag utbildningsnivå redan i ursprungslandet.

Utvecklingsenheten vid Åbo yrkesinstitut har på Utbildningsstyrelsens begäran klarlagt orsaker till avbrott av yrkesstudier bland studerande med invandrarbakgrund. Den svenska delen av utredningen utfördes av Yrkesakademin i Österbotten och uppdraget ingick i resultatavtalet mellan utbildningsministeriet och Utbildningsstyrelsen 2008-2009.

För utredningen sammanställdes en enkät som utfördes bland utbildningsanordnare inom den grundläg-gande yrkesutbildningen och bland studerande med invandrarbakgrund som avbrutit sina studier under läsåret 2008-2009. Enkätdeltagarna representerade skolornas ledning, lärarkår, handledare och studerande med invandrarbakgrund.

Av studeranden med invandrarbakgrund avbröt ca 15 % sina yrkesstudier, medan den motsvarande siffran hos finsk- och svenskspråkiga yrkesstuderanden var i medeltal 10%. De studerandes beslut att avbryta studierna påverkades av olika orsaker. Språksvårigheter, svåra familjeförhållanden och ekonomiska bekymmer höjde frånvarostatistiken och försenade inlärningen. Även kulturskillnader och inlärningssvårigheter kan påverka avbrottsbeslutet.

Största delen av utbildningsanordnarna saknar detaljerad statistik om mängderna, orsakerna och bakgrunden till avbrotten i studierna bland studerande med invandrarbakgrund. De flesta av ifrågavarande studerande ansågs inte ha en från den övriga befolkningen avvikande orsak till avbrott i sina studier. Vidare ansåg man att de studerande med invandrarbakgrund ofta hade negativa påföljder av avbrottet: de studerande blev ofta utan studieplats eller arbete.

Antalet avbrott varierar lokalt. En del yrkesskolor har inte problem med avbrott bland invandrarna, men man befarar att detta kommer att ändras i framtiden.

Enligt utredarna kunde man undvika dessa avbrott genom att reservera tillräckliga resurser till flexibel och individuell handledning och flexibelt och individuellt stöd. Stöd skulle behövas för undervisning i svenska eller finska som andra språk, och för sådan god praxis som stärker den studerandes språkliga och andra färdigheter både innan och under den yrkesinriktade grundutbildningen.

Enligt de tillfrågade studerande invandrarna är det bästa sättet att undvika avbrott av studierna att ha tillgång till en lärare som, använder omväxlande undervisningsmetoder, är pedagogiskt kunnig och har erfarenhet av att lära studerande med invandrar bakgrund.

Publikation (på finska):
Jaana Kilpinen: Maahanmuuttajien ammatillisen peruskoulutuksen keskeyttämisselvitys. Åbo yrkesinstitut och Utbildninsstyrelsen. 2009.

Tilläggsinformation:
FM, NTM Jaana Kilpinen, Åbo yrkesinstitut, gsm 050 4283154, jaana.kilpinen@turkuai.fi

Krisens effekt på prognosen Yrke 2020 utvärderades

Wed, 27 Jan 2010 15:26:00 GMT

Krisens effekt på prognosen Yrke 2020 utvärderades

Undervisningsministeriets arbetsgrupp Utbildningsutbud 2016 utvärderade den ekonomiska krisens effekter på prognosen Yrke 2020 och på de kvantitativa svenskspråkiga målen i Utvecklingsplanen för utbildning och forskning 2012. Utvärderingen visade att det inte finns behov av ändringar eftersom det är fråga om långsiktsmål som inte är så konjunkturkänsliga.

Mellanutvärderingen av Yrke2020

Gemensam ansökan till yrkeshögskoleutbildningen på engelska 11.1.-12.2.2010

Mon, 11 Jan 2010 16:51:00 GMT

Gemensam ansökan till yrkeshögskoleutbildningen på engelska 11.1.-12.2.2010

Pressmeddelanden från Utbildninsstyrelsen 8.1.2010

I den gemensamma ansökan deltar 24 yrkeshögskolor runt om i landet, och utbildningsprogrammen är på engelska. Ansökan är avsedd såväl för finländare som för utlänningar som är intresserade av en internationell synvinkel i studierna. Ansökan slutar 12.2.2010.

Vem kan söka?

Ansökningsbehörigheten definieras på samma sätt som i yrkeshögskoleutbildningen på finska och svenska: behöriga att söka är enligt den nya yrkeshögskolelagen som trädde i kraft 1.1.2010 bl.a. abiturienter, sökande som avlagt en yrkesinriktad grundexamen, en yrkesexamen eller en specialyrkesexamen samt sökande med en utländsk examen som i examenslandet är högskolebehöriga. Högst fyra ansökningsönskemål i preferensordning kan anges. Till alla utbildningsprogram ordnas inträdesprov för de behöriga i april-maj. Antagningsresultaten offentliggörs i månadsskiftet maj-juni.

Varför utbildning på engelska?

Målet är att utbilda internationellt kompetenta mångsidiga arbetstagare för näringslivets behov. Antalet utbildningsprogram som är med i gemensam ansökan har ökat varje år och nu deltar mer än 90 utbildningsprogram inom företagsekonomi, teknik, turism, naturvetenskaper och kultur, natur- och miljöområdet samt social- och hälsovårdsbranschen. I de engelskspråkiga utbildningsprogrammen introduceras de studerande genast i början av studierna i en internationell och mångkulturell atmosfär som för sin del förbereder för expertis i vår globala värld.

Ansökan på webben – www.admissions.fi

Till den engelskspråkiga utbildningen söks elektroniskt, så det är enkelt att söka oberoende av tid och plats. Till utbildningen söks på www.admissions.fi. På webbplatsen finns förutom ansökningsblanketten information om ansökan och om att studera och bo i Finland.

Ytterligare information på Utbildningsstyrelsen: specialsakkunnig Annika Grönholm, tfn +358 (0)40 348 7725, annika.gronholm@oph.fi

Ta ställning till mål och timfördelning i den grundläggande utbildningen

Mon, 14 Dec 2009 10:12:00 GMT

Ta ställning till mål och timfördelning i den grundläggande utbildningen

På våra nätsidor har en diskussion i anslutning till timfördelningen inom den grundläggande utbildningen öppnats. Frågorna byts var tredje vecka och gäller bland annat mål och värden inom den grundläggande utbildningen, förslag till förändringar samt olika dimensioner för lärandet. Ett sammandrag sammanställs av det material som samlas in under tiden för de öppna frågorna och sammanställningen kommer att finnas till påseende på våra nätsidor.

I enlighet med undervisningsministeriets beslut 3.4.2009 är en arbetsgrupp tillsatt för att bereda reformen av de i lagen om den grundläggande utbildningen avsedda allmänna nationella målen och timfördelningen för den grundläggande utbildningen. Under tiden för sitt arbete hör arbetsgruppen ett stort antal sakkunniga om perspektiv på både de allmänna målen för fostran och på undervisningen i olika ämnen. Arbetsgruppen önskar initiera en öppen medborgardiskussion i anslutning till framtiden för den grundläggande utbildningen och hoppas på ett stort antal ställningstaganden i frågor som är viktiga med tanke på den uppgift som arbetsgruppen givits.

På våra nätsidor har en diskussion öppnats i anslutning till timfördelningen i den grundläggande utbildningen. Frågorna byts ut var tredje vecka och behandlar bland annat målen och värden för den grundläggande utbildningen, förändringsförslag och lärandets olika dimensioner. Ett sammandrag sammanställs av det material som samlas in under tiden för de öppna frågorna och sammanställningen kommer att finnas till påseende på våra nätsidor.

Diskussion

Statistiken berättar om förstärkt yrkesutbildning

Fri, 27 Nov 2009 12:38:00 GMT

Statistiken berättar om förstärkt yrkesutbildning

Statistiken i rapporteringstjänsten WERA berättar om en klar ökning av antalet sökande i yrkesutbildning från år 2008 till år 2009. Yrkesutbildningen för unga hade senaste år ca 56 600 och i år över 62 000 sökande. Till gymnasiet sökte senaste år 34 000 unga och i år drygt 33 000 unga.

Trots att antalet sökande ökade med närapå fem tusen (90 600 år 2008 och 95 200 år 2009), ökade antalet antagna endast lite (66 200 år 2008 och 67 400 år 2009). Inom den svenskspråkiga utbildningen var de antagna t.o.m. något färre än tidigare (3 460 år 2008 och 3 400 år 2009).

De fristående examinas och läroavtalsutbildningens ställning inom yrkesutbildningen har förstärkts under de senaste åren. Antalet avlagda yrkesexamina ökade från år 2005 till år 2007 med närapå fyra tusen, från drygt 58 000 till ca 62 000. Inom läroanstalternas läroplansbaserade utbildning avlades 32 000 grundexamina och som fristående examina avlades ca 19 000 grund-, yrkes- och specialyrkesexamina. Antalet examina som avlades som läroavtalsutbildning uppgick till 11 000.

Statistiken baserar sig på uppgifter insamlade av Utbildningsstyrelsen och Statistikcentralen och på deras register.

Rapporteringstjänsten WERA som Utbildningsstyrelsen förestår kan användas via Internet. Ur WERAs rapporter kan skrivas ut statistik med olika regionala sökfaktorer enligt utbildningsanordnare, studieområde, språk, examen och sätt för avläggandet av examen. Också statistikrapporterna över gemensam ansökan till yrkesutbildning och till gymnasiet i KOULUTA-systemet kan disponeras via WERA.

Ytterligare information på Utbildningsstyrelsen:
Kontaktpersoner för WERA: Marianne Portin, Åke Hagman, Timo Kumpulainen och Matti Kyrö
Kontaktpersoner för KOULUTA: Markku Hartonen, Seppo Heikkilä och Katariina Männikkö

Hurdana är kunskaperna i svenska i grundskolan?

Fri, 27 Nov 2009 09:36:00 GMT

Hurdana är kunskaperna i svenska i grundskolan?

Utbildningsstyrelsens meddelande 24.11.2009

Nivån på kunskaperna i svenska hos eleverna i grundskolan har försämrats mellan 2001 och 2008, både när det gäller hör- och läsförståelse och när det gäller grammatikaliska strukturer.

Utbildningsstyrelsen utvärderade i april 2008 för andra gången inlärningsresultaten i svenska i slutet av den grundläggande utbildningen. Föregående nationella utvärdering av B-lärokursen i svenska i den grundläggande utbildningen gjordes år 2001. Syftet var att ta reda på hur väl de mål som uppställts för undervisningen i B-svenska har uppfyllts.

I samplet ingick 107 skolor, där ca 5 500 elever deltog i prov i hör- och läsförståelse samt grammatik och skrivning. Dessutom avlades prov i muntlig framställning i 52 skolor, där ca 800 elever deltog i testet.

I Utbildningsstyrelsens utvärderingsrapport beskrivs inlärningsresultaten och elevernas attityder till studierna i svenska och görs jämförelser mellan elevernas betygsvitsord och de resultat som eleverna nådde i utvärderingen. Inlärningsresultaten uttrycks för första gången både i färdighetsnivåer och i procentandelar lösta uppgifter.

Resultat

Som helhet stannar kunskaperna i svenska i slutet av den grundläggande utbildningen på nöjaktig nivå, d.v.s. högst på vitsordsnivån 7. Av eleverna placerar sig 61 % på en färdighetsnivå mellan vitsorden 6 och 8. På en nivå som motsvarar vitsordet 8 befinner sig enligt provprestationerna 21 % av eleverna,
52 % är under denna nivå och 27 % är över den.

I hörförståelse nådde 27 % av eleverna en nivå som motsvarar vitsordet 8. På den här nivån, på vilken kunskaperna definieras som goda, förstår eleven enkla samtal om bekanta motivkretsar och kan läsa texter som innehåller det allra vanligaste ordförrådet. Under denna nivå stannade 41 % av eleverna och 32 % av eleverna överskred den.

Av maximiantalet poäng nådde eleverna i genomsnitt 53 %; flickorna 59 % och pojkarna 48 %. Resultatet motsvarar nivån nöjaktiga kunskaper. Utmärkta resultat nåddes av 7 % av flickorna och 2 % av pojkarna. Ett svagt resultat fick 25 % av flickorna och 48 % av pojkarna.

Attityder

Attityderna till studierna i svenska är positivast hos de flickor som siktar på fortsatta studier i gymnasiet. De betraktar svenskan som ett ganska nyttigt läroämne och har det största förtroendet för sina kunskaper. Också de flickor som siktar på yrkesstudier anser att kunskaper i svenska i viss mån kan vara till nytta, men de anser sig inte kunna språket.

De pojkar som siktar på gymnasiestudier har en lätt negativ uppfattning om nyttan med språket, de egna färdigheterna och viljan att lära sig språket. De pojkar som ämnar fortsätta med yrkesutbildning saknar förtroende för sina kunskaper, gillar inte svenska och ser just ingen nytta med att studera språket.

Attityderna återspeglas i provresultaten: den genomsnittliga lösningsprocenten för de elever som ämnade fortsätta i gymnasiet var 63 % och för de elever som siktade på yrkesstudier 41 %.

Jämförelse med år 2001

I rapporten jämförs resultaten i den utvärdering som gjordes år 2008 med motsvarande resultat i utvärderingen av år 2001. På sex år har kunskapsnivån sjunkit. Inom hörförståelse har resultaten försämrats med ett par procentenheter, inom läsförståelse med sex och inom behärskande av strukturer med närapå tio procentenheter.

Eleverna upplever svenskan som lite svårare och studerar språket mindre gärna än tidigare. I fråga om läroböckerna har det skett en liten positiv utveckling; de uppfattas inte som lika tråkiga som tidigare.

Regionala skillnader

De regionala skillnaderna i resultaten var små. Flickorna i Lappland och Uleåborgs län samt i tätorterna behärskade svenskans strukturer lite bättre än de övriga.

Ytterligare information:
FD Eeva Tuokko, tfn 040-5511 538

Publikation:
Eeva Tuokko: Miten ruotsia osataan peruskoulussa? Perusopetuksen päättövaiheen ruotsin kielen B-oppimäärän oppimistulosten kansallinen arviointi 2008. Oppimistulosten arviointi 2/2009. Opetushallitus. Edita Prima Oy, Helsinki 2009.

Nivån på kunskaperna i svenska hos eleverna i grundskolan har försämrats mellan 2001 och 2008, både när det gäller hör- och läsförståelse och när det gäller grammatikaliska strukturer.

Hälsokunskap blev väl mottagen

Mon, 16 Nov 2009 08:07:00 GMT

Hälsokunskap blev väl mottagen

Utbildningsstyrelsens meddelande 12.11.2009

Elevernas erfarenheter av läroämnet hälsokunskap är ganska positiva. Cirka två tredjedelar av eleverna anser att man lär sig nyttiga och praktiska saker i hälsokunskapen och att det som behandlas är intressant.

Hälsokunskapen blev ett självständigt läroämne i den grundläggande utbildningen, gymnasiet och yrkesutbildningen år 2001. Utbildningsstyrelsen fastställde år 2003 grunderna för läroplanen för gymnasieutbildningen för unga och år 2004 grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Det var första gången som målen och det centrala innehållet för läroämnet hälsokunskap definierades på nationell nivå.

Förutom hälsofrämjande omfattar läroämnet hälsokunskap innehåll som stöder den sociala funktionsförmågan, livskompetensen och säkerhetsfärdigheterna. Under de senaste åren har speciellt de mål som gäller säkerhetsfrämjande och våldsförebyggande visat sig vara aktuella utvecklingsområden.

År 2007 startade Utbildningsstyrelsen tillsammans med Centret för hälsofrämjande (Fakulteten för gymnastik- och hälsovetenskap) vid Jyväskylä universitet en undersökning som hade som syfte att inhämta information om hur undervisningen i hälsokunskap förverkligas i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen och i gymnasieutbildningen för unga.

Erfarenheter i den grundläggande utbildningen

Enligt Centret för hälsofrämjande var den respons som niondeklassisterna i den grundläggande utbildningen gav om läroämnet hälsokunskap och undervisningen i läroämnet ganska positiv. Cirka två tredjedelar av eleverna tyckte att hälsokunskapen är viktig och närapå två tredjedelar av eleverna ansåg att det är bra att hälsokunskapen blev ett eget läroämne. Lika många ansåg att man lär sig nyttiga och praktiska saker i hälsokunskapen och att det som behandlas är intressant.

Man har velat att undervisningen i hälsokunskap ska vara praktisk och diskussionsinriktad och att den ska locka eleverna att delta. Med detta har man tydligen lyckats, eftersom över hälften av eleverna berättade att det diskuteras mycket under timmarna i hälsokunskap.

Inom hälsokunskapen behandlas många motivkretsar som är viktiga med tanke på de ungas tillväxt och utveckling och som många grubblar över, såsom sexualitet, droger, frågor som gäller den mentala hälsan osv. Därför är det inte överraskande att hela 40 % av flickorna och var femte pojke uppgav att de också hade läst annat än läxorna i läroboken. Eleverna diskuterar också ofta med sina kamrater om de frågor som behandlas under timmarna i hälsokunskap. Timmarna stimulerar således på ett positivt sätt till fortsatta reflexioner.

Inställningen till studierna i hälsokunskap tycktes vara positivare hos flickorna än hos pojkarna. Motsvarande skillnad mellan könen har observerats i många andra läroämnen.

Också de lärare som undervisar i hälsokunskap är positivt inställda till läroämnet. Av lärarna välkomnade 88 % att hälsokunskap har blivit ett eget läroämne i den grundläggande utbildningen. I de högre klasserna sköts undervisningen i hälsokunskap i huvudsak av gymnastik-, biologi- och hushållslärare. Också deras svar styrkte uppfattningen att timmarna i hälsokunskap i de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen är praktiskt inriktade och innehåller mycket diskussioner och gemensamt reflekterande över hälsofrågor.

Erfarenheter i gymnasiet

I nio av tio gymnasier sköttes undervisningen i hälsokunskap av lärarna i gymnastik. I var femte svarares gymnasium sköttes undervisningen av läraren i biologi och i var tionde svarares gymnasium av läraren i psykologi.

Att hälsokunskap nu är en del av studentexamen har klart ökat gymnasiestuderandenas intresse för att delta i de valfria fördjupade kurserna i läroämnet. 84 % av lärarna uppgav att så hade skett i deras skolor.

Provet i hälsokunskap i studentexamen har medfört mycket nya utmaningar och yrkesmässiga utvecklingsbehov för lärarna. Närapå 90 % av lärarna har upplevt dessa utmaningar som positiva. Detta resultat styrks också av att närapå 90 % tyckte att det var en bra reform att examinanderna nu kan skriva ett prov i hälsokunskap i studentexamen.

Lärarna hade i huvudsak varit nöjda med uppgifterna i provet i hälsokunskap. Några lärare hade dock i responsen kritiskt påpekat att det förutsatta kunskapsunderlaget på grund av det färre antalet kurser är snävare än inom många andra ämnen.

Ytterligare information:
professor Lasse Kannas, Jyväskylä universitet, Centret för hälsofrämjande, tfn 050 313 0412, undervisningsrådet Heidi Peltonen, Utbildningsstyrelsen, tfn 040 348 7271

Publikationer:

Lasse Kannas, Heidi Peltonen ja Tuula Aira (toim.)
Elämää vai ylioppilastutkintoa varten
– Lukion opettajien käsityksiä ja kokemuksia terveystiedon opetuksesta
Terveystiedon kehittämistutkimus osa II

Lasse Kannas, Heidi Peltonen ja Tuula Aira (toim.)
Kokemuksia ja näkemyksiä terveystiedon opetuksesta yläkouluissa
Terveystiedon kehittämistutkimus osa I

Elevernas erfarenheter av läroämnet hälsokunskap är ganska positiva. Cirka två tredjedelar av eleverna anser att man lär sig nyttiga och praktiska saker i hälsokunskapen och att det som behandlas är intressant.

Kostnaderna för utbildningsväsendet år 2008

Tue, 20 Oct 2009 12:42:00 GMT

Kostnaderna för utbildningsväsendet år 2008

Pressmeddelande 16.10.2009

Totalkostnaderna för den grundläggande utbildningen ökade senaste år med i genomsnitt 6 % från 2007 års nivå. I gymnasiet var kostnadsökningen 5 % och inom yrkesutbildningen 9 %. Dyrast var det att anordna utbildningen i Lappland och Kajanaland och billigast i Egentliga Tavastland.

Utbildningsstyrelsen har sammanställt rapporter om kostnaderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen och den yrkesinriktade tilläggsutbildningen, yrkeshögskolorna, läroavtalsutbildningen, det fria bildningsarbetet, den grundläggande konstundervisningen och museer, teatrar och orkestrar år 2008.

Totalkostnaderna för den grundläggande utbildningen ökade från år 2007 till år 2008 med i genomsnitt 6 %. Lönekostnaderna ökade med 5 % och de övriga driftskostnaderna med 9 %. Den grundläggande utbildningen kostade 6 964 euro per elev. Det innebär en ökning med 8 % per elev. Mest ökade kostnaderna för små investeringar (18 %), transporter (13 %) och övrig elevvård (13 %). Undervisningskostnaderna ökade med 7 % och bespisningskostnaderna med 6 %. Antalet elever inom den grundläggande utbildningen sjönk med 2 %.

Morgon- och eftermiddagsverksamheten kostade kommunerna i genomsnitt 1 470 euro per elev. Ökningen från föregående år var 12 %. Av verksamheten hade 66 % ordnats som kommunernas egen verksamhet, 27 % med hjälp av kommunen och resten som köptjänst.

Totalkostnaderna för gymnasieutbildningen ökade från år 2007 till år 2008 med fem procent. Lönekostnaderna ökade med 4 % och de övriga driftskostnaderna med 6 %. Räknat per studerande ökade kostnaderna med 7 %. Utbildningen kostade i genomsnitt 6 020 euro per studerande. Av summan användes 73 % för undervisning. De privata utbildningsanordnarnas totalkostnader ökade proportionellt sett mest (9 %). Kostnaderna per studerande för de privata anordnarna var trots detta klart lägre (5 484 euro) än för kommunerna (6 006 euro). Kostnaderna per studerande var i genomsnitt högre i små gymnasier och lägst i gymnasier med 300 - 399 studerande. Antalet studerande i gymnasierna sjönk med 2 %.

Inom den grundläggande yrkesutbildningen fanns år 2008 sammanlagt 138 105 studerande. Driftskostnaderna per studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen uppgick till 9 659 euro per studerande. Kostnadsökningen från föregående år var 9 %. Undervisningens andel av totalkostnaderna var 56 %. Störst var kostnaderna per studerande inom naturbruk och miljöområdet (14 733 euro) och minst inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området (7 197 euro).

Inom läroavtalsutbildningen fanns år 2008 sammanlagt 49 313 studerande, varav 22 103 inom den grundläggande yrkesutbildningen och 27 210 inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. Det totala antalet studerande ökade med 16 % från föregående år; inom den grundläggande yrkesutbildningen ökade antalet studerande med 23 % och inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen med 11 %. Kostnaderna per studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen var i genomsnitt 5 737 euro. Totalkostnaderna ökade med 33 % från föregående år och kostnaderna per studerande med 8 %. Granskat per landskap varierade kostnaderna från 4 726 euro i Södra Österbotten till 7 066 euro i Norra Karelen. År 2008 avlades 4 304 examina och 10 642 examensdelar.

Kostnaderna per studerande inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningens läroavtalsutbildning uppgick till i genomsnitt 3 237 euro, vilket innebär en ökning med 17 % från föregående år. Granskat per landskap varierade kostnaderna per studerande från 2 667 euro i Kajanaland till 4 179 euro i Norra Karelen. År 2008 avlades 5 076 yrkesexamina och 3 376 specialyrkesexamina. Antalet avlagda yrkesexamensdelar uppgick till 6 778 och antalet avlagda specialyrkesexamensdelar till 3 934.

Antalet studerandeårsverken inom den skolbaserade yrkesinriktade tilläggsutbildningen uppgick år 2008 till 15 884, vilket innebär en ökning med 4 % från föregående år. Kostnaderna per studerandeårsverke uppgick i genomsnitt till 8 497 euro. Kostnaderna per studerandeårsverke inom den frivilliga yrkesinriktade tilläggsutbildningen uppgick till 8 372 euro och kostnaderna för personalutbildningen till 9 645 euro. Totalkostnaderna ökade från föregående år med 13 % och kostnaderna per studerandeårsverke med 9 %. Sammanlagt 114 278 studerande inledde studier år 2008, vilket är 17 % fler än år 2007. Sammanlagt 24 645 examensdelar avlades, vilket är en ökning med 116 % från föregående år. Däremot sjönk antalet slutförda examina till 7 556 examina, d.v.s. med ca 10 %.

De genomsnittliga kostnaderna för yrkeshögskolorna uppgick år 2008 till 7 628 euro per studerande, vilket innebär en kostnadsökning med 7 % från föregående år. Undervisningens och forsknings- och utvecklingsarbetets andel av kostnaderna var 56 %. Högst var kostnaderna per studerande inom kultur (10 445 euro) och lägst inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området (5 945 euro).

Rapporter

Användaren har även möjlighet att själv göra tidsserie- och andra sammandrag av rapporterna i förteckningen.

Ytterligare information ges på Utbildningsstyrelsen av:

Specialsakkunnig Lea Juhola, tfn 040 348 7342
Specialsakkunnig Heli Lehtonen, tfn 040 348 7319
Skolrådet Raakel Tiihonen, tfn 040 348 7921
E-post: fornamn.efternamn(at)oph.fi

Skolklubbar nästan överallt i landet

Tue, 20 Oct 2009 11:49:00 GMT

Skolklubbar nästan överallt i landet

Pressmeddelande 8.10.2009

Skolans klubbverksamhet finns nu i hela landet. Detta läsår finns det ca 12 000 verksamma klubbar och drygt 200 000 barn och unga som deltar i deras verksamhet.

Av kommunerna på fastlandet deltar 85 % i utvecklandet av klubbverksamheten. I dessa kommuner bor 95 % av Finlands befolkning. De anordnare av grundläggande utbildning som är med i verksamheten har klubbar i tre fjärdedelar av sina skolor.

Utbildningsstyrelsen har delat ut särskilt statsunderstöd för utvecklande av klubbverksamheten sammanlagt 12,7 miljoner till anordnarna av grundläggande utbildning. Senaste läsår beviljades 5,7 miljoner euro i understöd och för läsåret 2009–2010 har reserverats 7 miljoner euro. Utbildningsanordnarna har därtill satsat över 4,3 miljoner euro egna resurser på klubbverksamheten. Det betyder att klubbverksamheten har utvecklats eller utvecklas med över 17 miljoner euro i kommunerna och i de privata utbildningsanordnarnas skolor åren 2008–2010.

Det särskilda statsunderstödet har beviljats utbildningsanordnarna enligt kvantitativa och kvalitativa kriterier. Efter stödbeslutet har utbildningsanordnarna preciserat sina planer för att motsvara finansieringen. Det särskilda statsunderstödet har betraktats som nödvändigt för att trygga verksamhetens fortbestånd i rådande ekonomiska läge.

Klubbverksamheten får rikligt med positiv respons av arrangörerna och deltagarna och den upplevs som en viktig länk i samarbete mellan hem och skola. Inom klubbverksamheten har hittats hobbyer för elever i behov av särskilt stöd och för elever som tidigare saknat egna hobbyer.

Klubbverksamhetens nätverksbildning med organisationssektorn, föräldrarna och andra kommunala aktörer har kommit fint igång, men förutsätter att verksamheten är stabil. I kommunerna finns vilja att förankra verksamheten som en del av det normala skolarbetet, och regelbunden självvärdering har i kommunerna etablerats som verksamhetsmodell för klubbverksamheten. Ett fungerande samarbete förutsätter öronmärkta resurser och tid för att skapa samarbetsförfaranden med intressegrupperna.

Av klubbledarna är 85 % kompetenta lärare. Också skolgångsbiträden, ungdomsledare och ungdomsarbetare samt föräldrar verkar som klubbledare. I cirka var tionde klubb sköts verksamheten av organisationernas egna klubbledare.

Största delen av klubbarna är fortsättningsvis gymnastik- och idrottsklubbar, musik-, slöjd- och pysselklubbar. Sedan kommer kock- och hushållsklubbar, klubbar i uttryckskonst och teater, språkklubbar, bildkonstklubbar samt natur- och friluftsklubbar.

Utbildningsstyrelsen betonar i planeringen av klubbverksamheten kvalitet, långsiktighet och mångsidighet, samarbete med elevernas vårdnadshavare, beaktande av specialgrupper och samarbete mellan utbildningsanordnaren och organisationsfältet.

Ytterligare information:

Specialsakkunnig Riitta Rajala, Utbildningsstyrelsen
Tfn 040 348 7745, e-post fornamn.efternamn(at)oph.fi

Skolans klubbverksamhet finns nu i hela landet. Detta läsår finns det ca 12 000 verksamma klubbar och drygt 200 000 barn och unga som deltar i deras verksamhet

Mängden undervisning inom den grundläggande yrkesutbildningen är tillräcklig – mer handledning behöv

Tue, 13 Oct 2009 13:06:00 GMT

Mängden undervisning inom den grundläggande yrkesutbildningen är tillräcklig – mer handledning behövs

Pressmeddelande från utbildningsstyrelsen 13.10.2009

Mängden undervisning och handledning inom den grundläggande yrkesutbildningen varierar mellan utbildningsanordnarna, mellan olika utbildningsområden och även mellan de olika examina. Undervisningen fördelar sig ojämnt, men är i allmänhet tillräcklig. Däremot behövs det mer helhetsmässig handledning och handledningen bör allokeras bättre till dem som behöver den.

Utbildningsstyrelsen har utrett den grundläggande yrkesutbildningens mängd och tillräcklighet i de finsk- och svenskspråkiga läroanstalterna. I bakgrunden för utredningen finns målsättningen för statsminister Matti Vanhanens II regering om att öka andelen närundervisning och handledning i den grundläggande yrkesutbildningen. Utredningen gjordes på uppdrag av undervisningsministeriet och genomfördes av Yrkesinstitutet i Åbo i samarbete med forskningscentralen för utbildningssociologi vid Åbo universitet.

Mängden undervisning och handledning utreddes med utgångspunkt i den statistik som tagits fram inom ramen för finansieringssystemet för undervisning och kultur samt med hjälp av enkäter till utbildningsanordnarna, lärarna och arbetslivsrepresentanterna. Enkäterna besvarades i maj–september 2008 av 93 utbildningsanordnare, ca 640 lärare inom den grundläggande yrkesutbildningen och 16 företag. I intervjuer deltog därtill läroanstalternas ledning, handledningspersonal och studerande.

Utredningen visade att mängden undervisning och handledning varierar mellan utbildningsanordnarna, mellan olika utbildningsområden och även mellan de olika examina. Undervisningen och handledningen fördelar sig ojämnt, men är i allmänhet tillräcklig. Däremot behövs det mer helhetsmässig handledning och handledningen bör allokeras noggrannare till dem som behöver den.

Enligt utredningen får studerande med särskilda behov inte nödvändigtvis den undervisning och handledning eller det stöd som de behöver. Man har länge fört diskussioner om differentiering av det stöd och den handledning som de studerande behöver. Utredningen visar att man inte har förmått svara på denna utmaning, utan att behovet av att utveckla verksamhetssätten samt en helhetsmässig handledning har ökat ytterligare.

Utbildningsanordnarnas, lärarnas, de studerandes och arbetslivsrepresentanternas uppfattningar om undervisningens och handledningens tillräcklighet skiljde sig från varandra. Utbildningsanordnarnas uppfattning var positivast, och lärarna var mest kritiska. Enligt lärarna var speciellt timresursen för yrkesproven, den personliga handledningen och stödundervisningen otillräcklig. Över 80 procent av lärarna ansåg att en allt större andel av arbetstiden går åt till fostran av de studerande.

År 2007 var det genomsnittliga antalet undervisningstimmar per studerande 79,6. Antalet varierade enligt område från 54 timmar inom det företagsekonomiska och administrativa området till 117 timmar inom naturbruk och miljöområdet. Närundervisningen omfattade enligt lärarna i genomsnitt 26 timmar per studerandevecka, enligt utbildningsanordnarna 29 t/sv.

I enkäten utreddes även hur allmänt de nya lärmiljöerna förekommer inom den grundläggande yrkesutbildningen. Av lärarna hade 87 % tillgång till datanät och mobiltjänster och 86 % av lärarna använde dem. Elektroniska lärplattformer disponerades av 72 % av lärarna, men endast 57 % uppgav att de använde dem. 81 % av lärarna hade tillgång till platser för inlärning i arbetet utanför läroanstalten och 77 % av lärarna använde dem.

De studerande som intervjuades i utredningen önskade mångsidigare användning av alternativa lärmiljöer och undervisningsmetoder. De studerande och studerandeorganisationerna önskade också mer närundervisning i yrkesämnena, mer stöd för självständiga studier, mindre undervisningsgrupper och nya förfaranden i handledningen av inlärningen i arbetet.

Enligt arbetslivsrepresentanterna borde lärarna ge handledarna och bedömningen bättre stöd under arbetslivsperioderna. Studerandenas yrkeskunskaper och färdigheter samt kännedom om spelreglerna i arbetslivet betraktades som goda.

På basis av utredningsarbetet enades man om följande åtgärdsförslag:
1. Man bör framhäva utbildningsanordnarens ansvar, roll och planmässighet vid allokeringen av undervisningen och handledningen samt finansieringen.
2. Resurser bör anvisas till handledning av inlärningen i arbetet, till handledning av yrkesproven och till personlig handledning av de studerande.
3. Utnyttjandet av nya metoder och lärmiljöer bör fortfarande främjas genom olika utvecklingsprojekt.
4. Det nationella systemet för uppföljning av undervisning och handledning samt indikatorerna och statistikföringen i anknytning till uppföljningssystemet bör utvecklas.
5. För att kunna förenhetliga bedömningen av yrkesproven krävs att man inom alla utbildningsområden satsar på lärarnas och särskilt arbetsplatshandledarnas utbildning.
6. Man bör i synnerhet säkerställa att de unga som är i riskzonen att bli utslagna får tillräckligt med undervisning och handledning.
7. Innehållen i utbildningen av yrkeslärarna och undervisnings- och handledningsmetoderna bör utvecklas i samarbete med yrkesläroanstalterna.
8. Man bör säkerställa en tillräcklig finansiering av lärarnas fortbildning och arbetslivsperioder.
9. Man bör kontrollera att yrkeslärarnas behörighetsvillkor är uppdaterade och ändamålsenliga.
10. Yrkeslärarnas lönesystem bör till behövliga delar ändras så att de förändringar som skett i den verksamhetsmiljö som anknyter till lärarens arbete beaktas.
11. I utbildningen för grundskolans studiehandledare bör man bättre än nu beakta behärskandet av hela yrkesutbildningsfältet.

Ytterligare information ges på Utbildningsstyrelsen av

Undervisningsrådet Sirkka- Liisa Kärki, enhetschef, 040- 348 7736
Undervisningsrådet Merja Lahdenkauppi, 040- 348 7813

Pia Lagercrantz och Sirkka-Liisa Kärki: Undervisningens och handledningens mängd och tillräcklighet inom den grundläggande yrkesutbildningen (pdf)

Publikation:
Marja-Helena Salmio, Matti Mäkelä: Undervisningens och handledningens mängd och tillräcklighet inom den grundläggande yrkesutbildningen. Utbildningsstyrelsen och Åbo yrkesinstitut. Karhukopio Oy, 2009.

Åtgärder i skolorna under influensaepidemin

Wed, 05 Aug 2009 06:12:00 GMT

Åtgärder i skolorna under influensaepidemin

I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets beslut övergick man i Finland 27.7.2009 från influensaepidemins begränsningsskede till lindringsskede. Målet under lindringsskedet är att förebygga spridningen av influensan och att förhindra att epidemin förorsakar allvarliga sjukdomar och komplikationer.

Social- och hälsovårdsministeriet har i sitt brev (Åtgärder under influensaepidemin vid läroanstalterna för alla utbildningsstadier SHM/2860/2009) gett anvisningar till undervisningsmyndigheterna och till alla läroanstalter på alla utbildningsstadier om bekämpning av smitta under influensaepidemins lindringsskede. Brevet ersätter social- och hälsovårdsministeriets föregående avsända brev av den 20.5.2009 (Åtgärder vid läroanstalter och influensa A(H1N1) smittor SHM/1765/2009).

Influensaviruset orsakar en till svårighetsgraden liknande sjukdom som säsonginfluensan. Eftersom befolkningen inte har skyddande antikroppar mot det nya viruset kommer antalet insjuknade att vara märkbart större än vid en säsongsinfluensa. Det här kan orsaka störningar i samhällsfunktionerna, inberäknat skolor, högskolor och andra läroinrättningar.

Symptom och smittorisk

Influensa A(H1N1) ger upphov till likadana symptom som andra influensavirus. De mest allmänna symptomen är plötslig feber, ont i halsen, hosta och snuva. Andra tänkbara symptom är ont i kroppen, frossbrytningar och trötthet.

Viruset smittar på samma sätt som influensavirus: då man hostar och nyser eller via händer som fläckats av sekret från andningsvägarna. Då en sjuk person hostar eller nyser faller dropparna snabbt till marken. Dropparna hamnar inte längre bort än en meter. Personer som smittats kan föra smittan vidare omkring ett dygn före symptomen uppträder och fortsättningsvis till och med 7 dygn efter insjuknandet. Barn och kroniker kan vara smittbärare ännu längre. En person med symptom är särskilt smittosam under de första dygnen.

Bekämpning av influensan i läroanstalterna

Under lindringsskedet är det inte längre motiverat med åtgärder som att isolera, spåra och hålla i karantän. Av den här anledningen är det inte heller motiverat att stänga skolor.

Det är speciellt viktigt att följa anvisningarna som gäller hand- och hosthygien. Läroanstalten ska se till att elever och studerande samt personalen har möjlighet att sköta hand- och hosthygien tillräckligt bra.

För att förebygga spridningen av influensa är det speciellt viktigt att läroanstalterna informerar sina elever och deras föräldrar om att eleverna inte ska delta i undervisningen om de är sjuka och att de inte ska skickas sjuka till skolan. Man ska vara borta från skolan tills man har varit feberfri och i övrigt symptomfri minst ett dygn. Samma principer gäller alla elever, studerande, lärare och övrig personal i läroanstalterna på de olika utbildningsnivåerna.

Om en elev får influensasymptom ska den person som ansvarar för skolan i mån av möjlighet flytta eleven till ett avskilt utrymme och ta kontakt med föräldrarna eller de anhöriga för att organisera en snabb hemtransport och andra nödvändiga fortsatta åtgärder. Då det gäller fullvuxna studerande bedöms de behövliga åtgärderna från fall till fall.

På läroanstalten ska man se till att beredskapsplanen för de problem och krissituationer en eventuell epidemi orsakar är uppdaterad.

Skol- och studenthälsovårdens uppgifter

Skol och studenthälsovården samt hälsocentralernas ansvariga personer för smittskyddet ska i samarbete med lärarna delta i planeringen och genomförandet av det förebyggande arbetet i läroanstalterna för att avvärja influensaepidemin. Skol- och studenthälsovården ska i mån av möjlighet ge information och handledning vid enskilda sjukdomsfall och vid olika problemsituationer till skol- och studiekollektivet, föräldrar och de anhöriga. Skol- och studenthälsovården ska inte ha sjukmottagning för influensapatienter. Sjukmottagningarna i kommunen ska koncentreras till hälsocentralerna.

Ytterligare information:

Institutet för hälsa och välfärd THL
Social- och hälsovårdsministeriet
Nationell beredskapsplan för en influensaepidemi (SHM)
Allmänna anvisningar för hygien (på finska)

Undervisning

Spridningen, förebyggandet och vården av smittsamma sjukdomar behandlas som en del av läroplanen. Hotet om epidemier och pandemier behandlas både från närmiljöns och individens synvinkel, och i samband med detta är det också skäl att betona samhällets handlingsmodeller och det globala perspektivet i olika undantags- och störningssituationer.

Hur smittsamma sjukdomar sprids och hur man kan skydda sig mot dem kan behandlas med utgångspunkt i de olika läroämnena. I hälsokunskapen behandlas sjukdomar och förebyggandet av dem, identifiering och självvård av symptom och det finländska hälsovårdssystemet. I biologin hjälper det lärostoff som behandlar virus och deras egenskaper eleverna att gestalta hur sjukdomar sprids. I undervisningen i huslig ekonomi betonas goda hygienvanor som skyddar mot smittor. Under lektionerna i samhällslära och geografi kan man diskutera nationella och internationella beredskapsplaner.

I undervisningen i främmande språk kan man utnyttja aktuellt material på webben om avvärjande och förebyggande av smittsamma sjukdomar. De flesta internationella organisationer uppdaterar kontinuerligt lägesrapporterna och informationen på sina webbplatser.

Världshälsoorganisationen WHO
ECDC – European Centre for Disease Prevention and Control
CDC – Centers for Disease Control and Prevention
Google Maps/Swine Flu

Stängning av läroanstalter i pandemisituationer

Enligt Statistikcentralen (2008) är antalet elever inom den grundläggande utbildningen 603 000 och antalet gymnasieelever ungefär 115 000. Det sammanlagda antalet studerande inom den allmänbildande utbildningen är kring 718 300. Om man antar att 30 % av eleverna och studerandena inom den allmänbildande utbildningen smittas av influensa A(H1N1) skulle detta innebära omkring 215 490 influensasjuka elever och studerande.

Under lindringsskedet är det inte längre motiverat med åtgärder som att isolera, spåra och hålla i karantän för att avvärja smitta. Läroanstalter kan inte stängas utan separata beslut från hälsovårdsmyndigheterna. Beslutet fattas av kommunens hälsovårdsmyndigheter endast med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar. Undervisningsmyndigheterna har i det här ärendet inga befogenheter.

Om det i skolan dyker upp flera fall av febriga luftvägsinfektioner ska den lokala hälsovårdsmyndigheten informeras om saken.

Ordnande av undervisning i undantagssituationer

Utgångspunkten är att man strävar efter att nå läroplanens mål även om epidemin skulle orsaka flera dagar lång frånvaro hos elever eller lärare eller orsaka avbrott i skolarbetet på grund av att skolan tillfälligt stängs. Det kan krävas flexibla lösningar för skolan, klassen eller de enskilda eleverna för att uppnå målsättningarna. De gällande läroplansgrunderna och egna läroplanerna i regionen eller skolan ger tillräckligt med rum för sådan flexibilitet. Elever som stannar hemma uppmuntras och handleds i att studera hemma i den mån deras krafter tillåter.

I 23 § lagen om grundläggande utbildning konstateras att ”När undervisning av tvingande skäl inte kan ordnas på dagar som har bestämts såsom arbetsdagar och målen i läroplanen inte annars kan nås, skall de förlorade arbetsdagarna ersättas genom att arbetstiden förlängs med högst sex dagar.” Att skolan stängs tillfälligt behöver alltså inte nödvändigtvis leda till att läsåret förlängs i slutet av perioden.

Ordnande av studentexamen

Studentexamensnämnden har en egen beredskapsplan för en pandemisituation och informerar om studentexamensärenden på sin webbplats.
Studentexamensnämnden

Ytterligare information från Utbildningsstyrelsen:
Överdirektör Petri Pohjonen, 040 348 7139

Universitetens antagningsresultat klara

Thu, 23 Jul 2009 07:51:00 GMT

Universitetens antagningsresultat klara

Pressmeddelande från utbildningsstyrelsen 23.7.2009

I den riksomfattande gemensamma ansökan till universiteten våren 2009 erbjöds i huvudantagningarna ungefär 17 500 studieplatser som sammanlagt 63 900 sökande eftersträvade. Av samtliga sökande har hittills 27 procent antagits till utbildning som inleds hösten 2009. Universiteten antog sina studerande bland annat på basen av urvalsprov och studentexamensuppgifter.

Enligt bestämmelsen om en studieplats kan en sökande som sökt till högskoleutbildning endast ta emot en studieplats inom utbildning som inleds under samma läsår. I takt med att sökande som antagits till flera platser tar emot sin prefererade studieplats, frigörs platser på många utbildningsområden till sökande som placerat sig på reservplats.

Av de sökande är 87 procent studenter. Av dem är en knapp tredjedel nya studenter, lika många som i den gemensamma ansökan våren 2008. Ungefär 37 % av de nya studenterna som söker till universitet får en studieplats.

Majoriteten (60 %) av dem som sökt till universitetsutbildning är kvinnor. Av de antagna är 55 % kvinnor. De mest kvinnodominerade utbildningsområdena är, liksom tidigare år, de veterinärmedicinska (93 % av de sökande, 88 % av de antagna är kvinnor), hälsovetenskapliga (85 % av de sökande, 90 % av de antagna är kvinnor), pedagogiska (78 % av de sökande, 83 % av de antagna är kvinnor) och psykologiska (77 % av de sökande, 81 % av de antagna är kvinnor) utbildningsområdena. De mest mansdominerade områdena är å sin sida det teknisk-vetenskapliga utbildningsområdet (71 % av de sökande, 75 % av de antagna är män) och det ekonomiska utbildningsområdet (59 % av de sökande och antagna är män).

De humanistiska, samhällsvetenskapliga och ekonomiska områdena hade flest sökande. På dessa områden är också antalet nybörjarplatser stort. Av dessa studieområden har speciellt det ekonomiska området ökat i popularitet i förhållande till föregående år. Det har gått förbi de pedagogiska och naturvetenskapliga områdena på listan över studieområden med det största antalet sökande och befinner sig nu på tredje plats.

Enligt den aktuella situationen var det i förhållande till antalet sökande enklast att bli antagen till det naturvetenskapliga studieområdet, som antog nästan varannan sökande. Också på det teknisk-vetenskapliga området fick 43 % av de som sökt en studieplats. Däremot var det svårt att bli antagen till teater- och dansområden samt till bildkonst, dit endast dryga två procent av de sökande antogs.

Antalet sökande ökade i år i förhållande till föregående år vid samtliga universitet. Flest sökande hade Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Jyväskylä universitet. Det var enklast att bli antagen till Åbo Akademi (53 % av de sökande antogs) och till Tekniska högskolan (32 % av de sökande antogs). Av läroanstalterna är det fortfarande förhållandevis svårast att få en studieplats vid Teaterhögskolan, Bildkonstakademin och Konstindustriella högskolan.

Hittills har nästan 18 000 personer (44% kvinnor) sökt i separata antagningar, varav 6200 (51 % kvinnor) har blivit antagna till utbildning som inleds hösten 2009. De teknisk-vetenskapliga och ekonomiska områdena har accepterat flest studerande i separata antagningar.

Tilläggsuppgifter:

Sekretare för informationstjänst Laura Alalääkkölä, tfn 040 348 7334,

(Källa: Universitetens sökande och studierättsregister HAREK, Utbildningsstyrelsen, 23.7.2009

BILAGA 1. Studerande som sökt och blivit antagna till universitetsutbildning i vårens huvudantagningar enligt utbildningsområde (utbildning som inleds hösten 2009)

Utbildningsområde	2008 slutgiltig situation			2009
Sökande	Antagna	Antagna%	Sökande	Antagna (situationen 23.7.2009 *)	Antagna % (situationen 23.7.2009 *)
Veterinärvetenskapliga	635	73	11 %	592	68	11 %
Farmaceutiska	1221	435	36 %	1481	426	29 %
Tandläkarvetenskapliga	647	146	23 %	813	145	18 %
Humanistiska	10394	2921	28 %	13 446	2517	19 %
Pedagogiska	8564	2057	24 %	9942	1813	18 %
Ekonomiska	6979	2204	32 %	10 177	2153	21 %
Bildkonst	441	26	6 %	1002	25	2 %
Idrottsvetenskapliga	902	107	12 %	1318	103	8 %
Naturvetenskapliga	7571	4562	60 %	9849	4866	49 %
Medicinska	3909	607	15 %	4534	609	13 %
Agrikultur-forstvetenskapliga	1252	522	42 %	1757	451	26 %
Musik	543	117	22 %	674	132	20 %
Rättsvetenskapliga	2941	536	18 %	3532	504	14 %
Psykologiska	2293	206	9 %	2952	203	7 %
Konstindustriella	2160	252	12 %	3385	221	7 %
Teater och dans	1443	51	4 %	1930	40	2 %
Teknisk-vetenskapliga	5692	3358	59 %	7388	3193	43 %
Teologiska	946	315	33 %	960	280	29 %
Hälsovetenskapliga	1367	361	26 %	1884	335	18 %
Samhällsvetenskapliga	9285	2021	22 %	11804	1764	15 %
TOTALT	54949	18 463	33 %	63910	17403	27 %

* På flera områden antas ännu sökande som accepteras genom reservplatsförfarande

BILAGA 2. Studerande som sökt och blivit antagna till universitetsutbildning i vårens huvudantagningar enligt universitet (utbildning som inleds hösten 2009)

Universitet	2008			2009
Sökande	Antagna	Antagna %	Söaknde	Antagna (situationen 23.7.2009 *)	Antagna % (situationen 23.7.2009 *)
Helsingfors handelshögskola	2865	489	17 %	4419	433	10 %
Helsingfors universitet	19 728	4544	23 %	21889	4460	20 %
Joensuu universitet	5004	1484	30 %	5573	1443	26 %
Jyväskylä universitet	8933	2197	25 %	10731	2146	20 %
Kuopio universitet	3089	1019	33 %	3744	1020	27 %
Bildkonstakademin	441	26	6 %	1002	25	2 %
Lapplands universitet	2591	676	26 %	2920	575	20 %
Villmanstrands tekniska universitet	1845	510	28 %	2465	485	20 %
Uleåborgs universitet	7407	2178	29 %	8027	2101	26 %
Sibelius-Akademin	543	117	22 %	674	132	20 %
Svenska handelshögskolan	744	270	36 %	814	237	29 %
Konstindustriella högskolan	1874	133	7 %	2960	123	4 %
Tammerfors tekniska universitet	2819	986	35 %	3444	967	28 %
Tammerfors universitet	11278	1699	15 %	14873	1481	10 %
Teaterhögskolan	1443	51	4 %	1535	26	2 %
Tekniska högskolan	3230	1301	40 %	3894	1230	32 %
Åbo handelshögskola	2086	299	14 %	2806	290	10 %
Åbo universitet	9133	2110	23 %	10979	1902	17 %
Vasa universitet	2294	652	28 %	2979	659	22 %
Åbo Akademi	1449	999	69 %	1921	1015	53 %
TOTALT	54949	18463	33 %	63910	17403	27 %

* Till flera läroanstalter antas ännu sökande som accepteras genom reservplatsförfarande

Antalet sökande till yrkeshögskolorna ökade

Mon, 06 Jul 2009 06:48:00 GMT

Antalet sökande till yrkeshögskolorna ökade

Pressmeddelande från utbildningsstyrelsen 6.7.2009

Sammanlagt deltog 65 000 personer i den gemensamma ansökan till yrkeshögskolorna den här våren. Antalet sökande ökade med 8 000 jämfört med i fjol. Varje utbildningsområde fick alltså flera sökanden än tidigare. En tredjedel av alla som sökte har blivit antagna till yrkeshögskoleutbildning. Resultaten offentliggörs i morgon.

Bland dem som sökte till yrkeshögskoleutbildning fanns 70 % studenter, varav en tredjedel hade skrivit studenten den här våren. Av de nya studenterna blev 37 % antagna till utbildningen. Inalles får knappt en fjärdedel av studenterna en studieplats. En fjärdedel av dem som sökte med en yrkesexamen är sådana som utexamineras i år. Av dessa antas 37 % till yrkeshögskoleutbildning. Allt som allt blir en femtedel av dem som söker med en yrkesbaserad utbildning antagna.

Majoritet av sökandena är fortfarande kvinnor (57 %). Av dem som antas till yrkeshögskoleutbildningen är 52 % kvinnor. Till de kvinnodominerade utbildningsområdena hör det humanistiska och pedagogiska området (85 % av de sökande och 82 % av de antagna är kvinnor) samt social-, hälso- och idrottsområdet (80 % av de sökande och 88 % av de antagna är kvinnor). På motsvarande sätt utgör kvinnorna endast 14 % av de sökande och 16 % av de antagna inom teknik och kommunikation. Jämförelsevis är kvinnornas andel 18 % och 21 % inom det naturvetenskapliga området.

Vilka branscher är mest populära?

De utbildningsområden som i år, och i likhet med tidigare år, lockade de flesta sökanden var social-, hälso- och idrottsområdet, teknik och kommunikation samt det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området. De flesta nybörjarplatser fanns likaså inom dessa branscher.

De flesta sökande i förhållande till antalet nybörjarplatser fanns inom kultur. Endast en femtedel av dem som sökte till kulturutbildningen blir antagna. Tröskeln för att bli antagen är lägst till det naturvetenskapliga området (72 % av dem som söker får en studieplats), naturbruk (56 % blir antagna) och teknik (53 % blir antagna). Inom samtliga utbildningsområden är det lättare att bli antagen till den svenskspråkiga utbildningen.

Antagningen till högskolorna pågår

Yrkeshögskolorna offentliggör sina urvalsresultat 7.7. Samtliga resultat av antagningen till yrkeshögskolorna blir klara senast 21.7. Meddelande om emottagande av studieplatsen bör göras senast 4.8 till högskolan. Det är möjligt att bli antagen också genom att köa till en studieplats. Den som blir antagen kan endast ta emot en studieplats som leder till högskolestudier som inleds under samma läsår.

Kompletterande ansökan till yrkeshögskolorna

Yrkeshögskolorna ordnar en kompletterande ansökan till lediga studieplatser 3–6.8.2009. Ansökningen görs via webbansökan www.yhansokan.fi. Lediga utbildningsprogram offentliggörs på webbtjänsten Studieinfo i slutet av juli.

Tilläggsuppgifter

specialsakkunnig Ulla Angervo (ulla.angervo(at)oph.fi, tfn 040 348 7266);
efter 13.7 specialsakkunnig Annika Grönholm (tfn 040 348 7725)
urvalsstatistik & principen om en högskoleplats: www.studieinfo.fi
yrkeshögskolorna.

Beredskap för en pandemi i skolorna

Tue, 16 Jun 2009 06:51:00 GMT

Beredskap för en pandemi i skolorna

Världshälsoorganisationen WHO beskriver den utveckling som leder till en influensaepidemi som en händelsekedja med sex faser. För närvarande befinner vi oss enligt WHO i fas 5, där det förekommer geografiskt begränsade stora sjukdomskluster och risken för en pandemi är betydande.

Världshälsoorganisationen WHO

Under faserna 3–5, som varnar för en influensaepidemi, är målet att förhindra eller avsevärt fördröja en pandemi.

Liksom i allmänhet då farsoter sprids, är skolorna särskilt utsatta för smitta också om en svininfluensaepidemi breder ut sig. I närkontakten mellan barn och unga kan viruset spridas snabbt via hostande, nysningar, böcker och arbetsredskap som dropp- och beröringssmitta. De här smittoriskerna kan dock minskas genom förebyggande åtgärder av skolhälsovården och genom extra noggrann hygien.

Under ett pandemihot är det särskilt viktigt att se till att lärarna och eleverna på alla skolstadier känner till de olika sätt på vilka smittsamma sjukdomar sprids och hur smittan kan förhindras.

Elevvård

I de finländska skolorna är det elevvårdens uppgift att sköta om barnens och de ungas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Elevvården ska tillsammans med skolhälsovårdens experter se till att skolans personal vet hur man handlar i olika kris- och undantagssituationer.

Att informera om smittsamma sjukdomar hör speciellt till ansvarsområdet för hälsovårdsmyndigheterna. Det centrala ledande organet när man förbereder sig för en pandemi och i en pandemisk situation på kommunal nivå är det organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Sjukvårdsdistriktens ansvariga läkare för smittsamma sjukdomar verkar som experter vid planeringen på lokal och regional nivå.

Institutet för hälsa och välfärd THL
Social- och hälsovårdsministeriet
Nationell beredskapsplan för en influensapandemi

Skolans rektor och elevvårdsgrupp ska vid behov med hjälp av experter från den kommunala hälsovården introducera skolpersonalen i de handlingsmodeller som syftar till att förebygga smittsamma sjukdomar. Social- och hälsovårdsministeriets nationella beredskapsplan för en influensaepidemi, de kommunala beredskapsplanerna, de lokala ansvarsfördelningarna och instruktionerna ska behandlas internt av skolpersonalen och delges eleverna och föräldrarna. Elevvården ska ge tillräcklig information till hemmen om möjliga misstankar om smitta och andra frågor som oroar föräldrarna.

Skolhälsovårdspersonalen och lärarna ska särskilt noga gå igenom med eleverna de verksamhetsmodeller som ansluter sig till en god handhygien och förhindrande av droppsmitta.

Allmänna hygienanvisningar

Samarbetet mellan hem och skola

Det är viktigt att se till att skolorna och hemmen känner till beredskapsplanerna för den egna orten redan innan några fall av influensasmitta uppdagas. Skolorna ska se till att föräldrarna vet vilka kommunala instanser som har ansvar för de beslut som gäller skolorna. Alla parter bör veta vad var och en kan göra för att förhindra smitta och hur man handlar i de olika faserna av eventuella sjukdomsfall.

För att informationen från skolorna snabbt ska nå hemmen ska skolorna ha en informationsplan för krissituationer. Skolorna bör också gå igenom sin krisberedskap i samband med att man bereder sig för en pandemi.

Undervisning

Spridning, förebyggande och vård av smittsamma sjukdomar behandlas som en del av läroplanen speciellt inom de temahelheter som gäller välmående, säkerhet och hållbar utveckling. Epidemier och pandemihot behandlas både ur individens och ur närsamhällets synvinkel, och i samband med dem är det också skäl att betona samhällets handlingsmodeller och ett globalt perspektiv i olika undantags- och krissituationer.

Hur smittsamma sjukdomar sprids och hur man kan skydda sig mot dem kan behandlas med utgångspunkt i de olika läroämnena. I hälsokunskapen behandlas sjukdomar och förebyggandet av dem, identifiering och självvård av symptom och det finländska hälsovårdssystemet. I biologin hjälper det lärostoff som behandlar virus och deras egenskaper att gestalta hur sjukdomar sprids. I hushållsundervisningen betonas speciellt goda hygienvanor för att skydda sig mot smitta. I undervisningen i samhällslära och geografi kan man behandla nationella och internationella beredskapsplaner.

I språkundervisningen kan man utnyttja aktuellt webbmaterial om hur smittsamma sjukdomar kan bekämpas och förebyggas. Uppdaterad information om svininfluensan finns på svenska och finska på de centrala myndigheternas, bl.a. Institutets för hälsa och välfärd och social- och hälsovårdsministeriets, webbsidor. Lägesrapporter uppdateras löpande också i många internationella organisationers webbtjänster.

ECDC – European Centre for Disease Prevention and Control
CDC – Centers for Disease Control and Prevention
Google Maps/Swine Flu

Liksom i allmänhet då farsoter sprids, är skolorna särskilt utsatta för smitta också om en svininfluensaepidemi breder ut sig. I närkontakten mellan barn och unga kan viruset spridas snabbt via hostande, nysningar, böcker och arbetsredskap som dropp- och beröringssmitta. De här smittoriskerna kan dock minskas genom förebyggande åtgärder av skolhälsovården och genom extra noggrann hygien.

Yrkes- och gymnasieutbildningens antagningsresultat klara

Mon, 15 Jun 2009 06:51:00 GMT

Yrkes- och gymnasieutbildningens antagningsresultat klara

Pressmeddelande från utbildningsstyrelsen 11.6.2009

Den gemensamma ansökan anordnades i mars. De flesta sökte via webben. Inträdesproven hölls i april-maj och resultaten är nu klara. I vårens gemensamma ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning deltog 95 577 sökande. Av dessa får 76 745 en studieplats i utbildningar som inleds på hösten 2009. Nästan 99,9 % av de sökande fyllde i sin ansökan på webben. I motsvarande ansökan våren 2008 deltog 91 150 sökande. Av dessa fick 74 989 en studieplats. Till svenskspråkig utbildning sökte 3 972 sökande varav 96 % (3 820) fick en studieplats.

Av dem som i vår gick ut grundskolan sökte 3 467 till svenskspråkig utbildning på andra stadiet. Drygt 100 studenter sökte till yrkesutbildning, av vilka 80 fick studieplats.

I hela landet steg antalet ansökningar särskilt till yrkesutbildningen

Till yrkesutbildning fanns det i år 62 267 sökande, av vilka 73 % erbjuds studieplats (45 280). Ifjol var motsvarande siffror 56 965 sökande, varav 75 % fick studieplats (42 874). En del av stegringen beror på att nya utbildningar kommit med i den gemensamma ansökan (dans, musik, idrott). Också den ekonomiska situationen kan vara en orsak.

Inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen har inte motsvarande stegring skett, utan situationen är ungefär densamma som ifjol med 1 895 sökande och 1 816 antagna (år 2008 var motsvarande siffror 1 939 sökande och 1 843 antagna).

Inom yrkesutbildningen var den populäraste branschen i hela landet social- och hälsoområdet med 7 600 sökande. Antalet sökande till svenskspråkig utbildning var 193 (41 färre än ifjol). Inom den svenskspråkiga utbildningen samlade fordons- och transportbranschen ungefär samma antal sökande. Andra populära branscher var arkitektur och byggande (172 sökande) samt inkvarterings- och kosthållsbranschen (179 sökande).

I Svenskfinland är det fortfarande gymnasieutbildningen som i första hand intresserar ett större antal sökande än yrkesutbildningen. Till svenskspråkig gymnasieutbildning sökte 2 078 unga, vilket är ungefär detsamma som ifjol. 2 004 får en studieplats vid önskat gymnasium (motsvarande siffror för ifjol var 2 114 sökande och 2 097 antagna). I hela landet har antalet sökande till gymnasieutbildning minskat.

Antagningsresultatet publiceras

Läroanstalterna informerar om resultaten av antagningen från och med 12.6.2009. Efter detta bör de sökande så snabbt som möjligt ta emot studieplatsen, men senast 26.6.2009. De som blir utan studieplats får av Utbildningsstyrelsen ett brev med uppgifter om poängantal och eventuell reservplats.

Kompletteringsansökan till lediga platser

Sökande som inte fått studieplats i den egentliga ansökan kan försöka på nytt i kompletteringsansökan som ordnas 13―31.7.2009. Webbansökan öppnas måndag 13.7.2009 under adressen www.studieval.fi

Tilläggsuppgifter

planerare Jan Hellgren, tfn 040 348 7424
utredningssekreterare Christian Seger, tfn 040 348 7630
Studieinfo.fi – Info om gemensam ansökan, utbildning och statistik

Den gemensamma ansökan anordnades i mars. De flesta sökte via webben. Inträdesproven hölls i april-maj och resultaten är nu klara.

Föräldrarna nöjda med barnens morgon- och eftermiddagsverksamhet

Tue, 09 Jun 2009 06:50:00 GMT

Föräldrarna nöjda med barnens morgon- och eftermiddagsverksamhet

Belåtenheten med morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever är tämligen stor i olika delar av landet. De vårdnadshavare som besvarade en uppföljningsundersökning i vintras hade i medeltal gett skolvitsordet 8,5 för verksamheten.

Meddelande från utbildningsstyrelsen 26.5.2009

Utbildningsstyrelsen genomförde en tredje riksomfattande uppföljningsundersökning om morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever i januari-februari 2009. Till undersökningen anslöt sig en elektronisk enkät som riktades till barnens vårdnadshavare, ledarna inom morgon- och eftermiddagsverksamheten och koordinatorerna i kommunerna.

Uppföljningen omfattade 226 kommuner, vilket är 79 kommuner fler än under föregående år. Uppföljningen gällde nu största delen av de kommuner som ordnar verksamheten. Enkäten besvarades av ca 7 100 vårdnadshavare, 2 300 ledare inom morgon- och eftermiddagsverksamheten och 190 kommunkoordinatorer.

I kommunerna verkar sammanlagt 2 500 morgon- och eftermiddagsgrupper, i medeltal 13 grupper per kommun. I grupperna deltar över 35 000 barn, i medeltal 186 barn per kommun. Den genomsnittliga gruppstorleken är 16 barn per två ledare. Morgon- och eftermiddagsverksamheten ordnas oftast av kommunen, som är arrangör för över 50 % av verksamheten. Övriga arrangörer är församlingen, 14 %, olika organisationer 18 % och privata sammanslutningar, 12 %.

Kvaliteten god – önskemål om bättre lokaler

Såväl koordinatorerna som ledarna och vårdnadshavarna upplever att kvaliteten har hållits på fortsatt hög nivå när morgon- och eftermiddagsverksamheten har utvidgats. Vårdnadshavarna ger skolvitsordet 8,5 för verksamheten. Man är tämligen nöjd med arrangemangen och verksamhetstiderna. Av vårdnadshavarna anser 82 % att förhållandet mellan pris och kvalitet är gott.

Man har lyckats med att ordna morgon- och eftermiddagsverksamheten planenligt. Speciellt samarbetet med skolorna har blivit bättre. I uppföljningen föregående år betraktades samarbetet som ett viktigt utvecklingsområde.

Som de viktigaste utvecklingsområdena nämnde koordinatorerna lokalerna samt ledarnas yrkesskicklighet och utbildning. Ledarna uttryckte önskemål om bättre planering av verksamheten, utrymmen och motion samt utomhusverksamhet. De känner behov av extra stöd speciellt när det finns flera specialelever och invandrarelever i gruppen. Också i vårdnadshavarnas svar önskades förbättringar i fråga om lokaler, motion, utomhusverksamhet och sysselsättningar.

Satsningar på samarbete

Behov av ett öppet och intensivt samarbete mellan alla parter lyfts fram i sammandraget av uppföljningen. Samverkan mellan ledarna och goda kontakter till skolan betraktas som mycket viktigt. Speciellt de vårdnadshavare vars barn deltar i morgon- och eftermiddagsverksamhet i samband med skollokaler gav positiv respons.

I fråga om säkerhets- och ansvarsfrågorna är man osäker. Det behövs anvisningar och ytterligare information på alla nivåer. Det lönar sig att satsa på att utveckla verksamhetsmodeller som förbättrar kommunikationen och informationen.

Ytterligare information:
Riitta Rajala, Utbildningsstyrelsen, tfn 040 348 7745

Cygnaeus-priset 2009 till Esbo bildkonstskola

Tue, 09 Jun 2009 06:50:00 GMT

Cygnaeus-priset 2009 till Esbo bildkonstskola

Pressmeddelande från utbildningsstyrelsen 9.6.2009

Utbildningsstyrelsens direktion har beviljat Cygnaeus-priset 2009 till Esbo bildkonstskola. Allt sedan grundandet år 1979 har skolan aktivt medverkat till att utveckla den grundläggande konstundervisningen och bildkonstskolornas verksamhet såväl lokalt som nationellt.

Vid Esbo bildkonstskola studerar 1 200 elever. Den är för närvarande den största av bildkonstskolorna i vårt land. Skolan ger bildkonstundervisning enligt fördjupad lärokurs åt barn och unga i 5-20-års ålder.

Esbo bildkonstskola har erbjudit gedigen bildkonstutbildning åt barn och unga i 30 års tid. Skolan har kontinuerligt utvecklat sin verksamhet och har också deltagit i det nationella utvecklingsarbete som koordineras av Utbildningsstyrelsen. I utvecklings- och pilotverksamheten för den fördjupade lärokursen i grundläggande konstundervisning har Esbo bildkonstskola medverkat från första början.

Utbildningsstyrelsens årliga Cygnaeus-pris tilldelas en privat person eller ett privat samfund för särskilda meriter inom den allmänbildande utbildningen, yrkesutbildningen, vuxenutbildningen eller något annat område inom bildningsväsendet. Som meriter betraktas utveckling av läroanstalt eller undervisning, föredömliga resultat eller nyskapande arrangemang som förbättrar kvaliteten i undervisningen och inlärningen.

Ytterligare information:
Skolrådet Ulla Vanttaja, Utbildningsstyrelsen, tfn 040 348 7315
Rektor Kaiju Haanpää-Korhonen, Esbo bildkonstskola, tfn +358 (0)9 816 31819

Studierna i de valfria ämnena har minskat i grundskolan och i gymnasiet

Mon, 08 Jun 2009 06:49:00 GMT

Studierna i de valfria ämnena har minskat i grundskolan och i gymnasiet

Antalet studerande som valde lång lärokurs i de naturvetenskapliga ämnena i gymnasiet har minskat från år 1998 till år 2006. Det studerades också mindre språk i gymnasiet och inom den grundläggande utbildningen. Inom den grundläggande utbildningen valde också färre studerande valfria kurser i matematik och naturvetenskaper.

Meddelande från utbildningsstyrelsen 26.5.2009

Skolnätet inom den grundläggande utbildningen har blivit glesare och skolornas genomsnittliga storlek har vuxit. Storleksfördelningen inom gymnasienätet har förändrats. Den relativa andelen små och stora gymnasier har ökat. I det sammanlagda antalet gymnasier har det däremot inte skett några förändringar.

I Utbildningsstyrelsen färska rapport ”Alueellinen vaihtelu koulutuksessa – Temaattinen tarkastelu alueellisen tasa-arvon näkökulmasta” (Regional variation inom utbildningen – en tematisk undersökning med utgångspunkt i den regionala jämlikheten) har man granskat den regionala variationen inom utbildningen och hur denna har utvecklats.

Kraftigt minskat antal elever som läser tyska inom den grundläggande utbildningen

I den grundläggande utbildningen har antalet elever som studerar valfritt A2- och B2-språk samt valfria kurser i matematik och naturvetenskaper minskat under perioden 1998–2006. Speciellt mycket har studierna i B2-språket minskat: andelen elever som studerar språket i årskurserna 8 och 9 minskade från närmare 30 procent till 13 procent. Värst drabbad är tyskan. Dessa studerande minskade under granskningsperioden från 75 000 till lite under 30 000.

Andelen elever som studerar A2- och B2-språken och valfria kurser i matematik och naturvetenskaper var år 2006 större än i genomsnitt speciellt i Mellersta Österbotten och Östra Nyland och även till stor del i Österbotten. Mindre än i genomsnitt var andelen speciellt i Södra Savolax och i Norra Savolax.

Studierna i naturvetenskaper har minskat i gymnasiet

Antalet elever som hade valt den långa lärokursen i de naturvetenskapliga ämnena minskade i gymnasiet från år 1998 till år 2006. Andelen studerande som hade valt den långa lärokursen i biologi minskade från 39 % till 28 %. På motsvarande sätt minskade andelarna i geografi från 28 % till 20 %, i fysik från 24 % till 18 % och i kemi från 20 % till 16 %. I andelarna elever som hade valt lång matematik hade skett förändringar på några procentenheter: till exempel i Norra Karelen ökade andelen med 6 procentenheter, men i Södra Karelen minskade den i samma mån.

Också språkstudierna minskade inom gymnasieutbildningen. Andelen studerande som studerade fler än tre språk minskade under perioden 1998 – 2006 från 19 % till 16 %. Att studera flera språk är vanligare i stadsliknande kommuner än i tätorter och landsbygdsliknande kommuner.

Grundskolnätet har krympt med en femtedel

I vårt land fanns höstterminen 2006 sammanlagt 3 393 skolor som gav grundläggande undervisning och i dessa 578 918 elever. Antalet skolor som ger grundläggande utbildning hade minskat med närmare tjugo procent från höstterminen 1998 till höstterminen 2006. Antalet elever i skolorna minskade med några procent.

Granskat enligt antalet elever minskade grundskolorna med färre än 50 elever relativt sätt mest. Deras relativa andel av grundskolorna minskade från år 1998 till år 2006 med över 9 procentenheter.

Antalet skolor som ger grundläggande utbildning har minskar relativt sett mer än antalet elever. Kraftigast har skolnätet reducerats i Lappland, Norra Karelen, Kajanaland och Södra Karelen. De små skolorna dominans i grundskolenätet har minskat och skolornas genomsnittliga elevantal har ökat.

Gymnasienätet så gott som intakt

Gymnasieutbildning för unga och vuxna gavs höstterminen 2006 i sammanlagt 461 läroanstalter. Av dessa var 418 gymnasier, 37 skolor på grundskole- och gymnasialstadiet och 6 folkhögskolor. Antalet studerande uppgick till totalt 117 260 personer. Under perioden 1998–2006 hade några gymnasier dragits in och några sammanslagits. Av sammanslagningarna var en del administrativa, d.v.s. skolor som innehåller både gymnasium och grundskola sammanslås till skolor med grundskole- och gymnasialstadium. Antalet gymnasieskolor med dagundervisning minskade med 13 från höstterminen 1998 till höstterminen 2006.

Storleksfördelningen mellan gymnasieskolorna med dagundervisning förändrades under perioden. Den relativa andelen skolor med färre än 100 studerande och fler än 500 studerande har vuxit. På motsvarande sätt har andelen mellanstora gymnasier, d.v.s. gymnasier med 100–500 studerande, minskat.

Ytterligare information

Direktör Ritva Jakku-Sihvonen, tfn 040 348 7652
Undervisningsrådet Kari Nyyssölä, tfn 040 348 7819

Publikation (på finska):
Alueellinen vaihtelu koulutuksessa. Temaattinen tarkastelu alueellisen tasa-arvon näkökulmasta.
Toim. Kari Nyyssölä ja Ritva Jakku-Sihvonen. Opetushallitus 2009.

Rapporten innehåller också analyserad information om svenskspråkig utbildning, prognostisering av grundläggande yrkesutbildning, urval av studerande till högskoleutbildning, invandrares utbildning och etablering i arbetslivet samt faktorer som påverkar utbildningsutbudet inom den grundläggande utbildningen. Granskningarna bygger i huvudsak på Utbildningsstyrelsens eget statistik-, register- och utvärderingsmaterial.