Att förbereda sig på en kris

Krisplan

Med en krisplan avses vanligen att man förbereder sig på situationer som plötsligt kan drabba hela gemenskapen eller dess medlemmar. Många skolor och läroanstalter har utarbetat särskilda verksamhetsprogram för förebyggande, igenkännande och skötande av våld, mobbing och trakasserier samt användning av rusmedel. 

Skolans verksamhet kan också hotas av sådana riskfaktorer som det är skäl att förbereda sig på som en del av räddningsplanen. Rekommendationen är att alla planer för problem- och krissituationer och skolans trygghet (t.ex. räddningsplanen) ska samlas i en mapp, skolans trygghetsmapp. Mappen ska vara lätt att få tag på och alla ska veta var den finns. På alla klassrumsväggar och på lärarrumsväggen ska det finnas instruktioner och alarmnummer för eventuella krissituationer.

Krisplanen ska ge klara och entydiga instruktioner. Fast alla situationer inte kan förutses, kan de skapade verksamhetsmodellerna tillämpas också på andra situationer. Det är också bra för skolan eller läroanstalten att ha en särskild ”sorglåda”, som innehåller till exempel ljus, förslag till morgonsamlingar, sorgmusik och dikter.

Skolans krisgrupp

De är bra om det för verksamhetens utvecklande, upprätthållande och organiserande finns en krisgrupp i skolan. Krisarbete passar bra ihop med elevvårdsgruppens arbete. Om skolan inte har en elevvårdsgrupp, går det att utse ansvarspersoner eller en särskild krisgrupp. För att undvika missförstånd och överlappande arbete, ska elevvårdsgruppen och krisgruppen sinsemellan komma överens om arbetsfördelning. En för alla skolor gemensam krisgrupp kan vara verksam i små kommuner. Skolans rektor är den centrala ansvarspersonen under en krissituation, och därför borde rektorn vara ledare för krisgruppen.

Skolans krisgrupp ska

• utarbeta en skriftlig krisplan för skolan
• skriva upp arbetsfördelningen och ansvarskedjan inom gruppen 
• utreda viktiga samarbetsparter under krissituationer
• utbilda skolans personal genom att ordna utbildning och genom anskaffning av litteratur
• informera elever och studerande, föräldrar och samarbetsparter om planen
• organisera verksamheten i krissituationer
• omedelbart sörja om behovet av psykiskt stöd och möjliga fortsatta åtgärder
• bedöma åtgärder som genomförts i krissituationer och göra behövliga förändringar i krisplanen
• hålla krisplanen uppdaterad (uppdatera förändringar i kontaktuppgifterna eller skolans förhållanden
• upprätthålla krisberedskapen genom att informera nya medarbetare om krisplanen samt genom att varje år
• ordna informationstillfällen och utbildning i anknytning till krisplanen för hela personalen.

I krissituationer ger bl.a. polisen, brand- och räddningsväsendet, hälsovårdscentralen, sjukhuset, barnskyddet, kommunens krisgrupp, uppfostrings- och familjerådgivningen, kliniken för barnpsykiatri eller ungdomspsykiatri, socialväsendet och församlingen viktig hjälp. I samarbete med de lokala samarbetsinstanserna ordnar skolans krisgrupp det stöd som behövs.

Ytterligare uppgifter om utarbetande av krisplaner och krisgruppernas verksamhet:

>> Marie Rautavas artikel Att göra en krisplan för skolan (pdf)