Den centrala ansvarspersonen i en krissituation är rektorn som leder
skolans verksamhet. Om rektorn är förhindrad ska ansvaret delegeras till
rektorns ersättare som organiserar verksamheten i krissituationen.
Skolans ledning har informationsansvaret när medier och andra instanser
tar kontakt. Det är bra att skolledningen ger saklig information så att
datasekretessens begränsningar och rättskyddsfrågor beaktas.
I en krissituation gör rektorn en situationsanalys och ger klara
instruktioner åt personalen, eleverna och studerandena och
försöker lugna ner situationen. Rektorn ser till att behövlig hjälp
genast alarmeras. Rektorn handleder sin personal så att den kan lugnt
fungera som trygghet för elever och studerande.
När situationen lugnat ner sig ordnar rektorn ett möte för
skolans personal och de kommer överens om verksamhetslinjer,
ansvarsområden och arbetsfördelningen:
- en kartläggning görs över personalens egna kriserfarenheter och en
bedömning av hurdana resurser det finns för behandling av frågorna
görs
- uppgifter om elevernas eller studerandenas situation samlas in så
långt som möjligt. Inom yrkesutbildningen beaktas också de studerande
som är ute på inlärning i arbetet.
Dessutom kommer personalen överens om:
- hur kontakterna med elevernas eller studerandenas hem och närstående
ordnas
- hur det informeras om åtgärderna
- hurdana gemensamma samlingar det ska ordnas för att behandla
situationen och om hur ansvarsområden gällande samlingarna fördelas
- hur saken behandlas under olika undervisningssituationer;
överbehandling av saken undviks och det betonas att lärarens uppgift i
första hand är att lyssna, svara på frågor ge information och följa
upp elevernas eventuella symptom i samband med krisen
- hur information ges åt medierepresentanter ; här är det skäl att
vara speciellt noggrann i synnerhet när det gäller att skydda elever
och studerande
- hur kontakterna med samarbetsparter sköts; hurdan experthjälp det
går att få från utomstående
- hur personalen behandlar ärendet i fortsättningen och frågan om
vilka möjliga stödåtgärder de behöver diskuteras
Rektorn diskuterar också med elevvårdspersonalen
och kommer överens om verksamhetslinjer, ansvarsområden och
arbetsfördelningen:
- vilken roll har elevvårdspersonalen gällande kontakterna till hemmen
och studerandenas familjer och insamlandet av uppgifter om elevernas och
studerandenas behov av stöd
- hurdant stöd kan skolan erbjuda och hur kan de elever eller
studerande som behöver mera stöd styras till stöd utanför skolan
- hur stöder elevvårdspersonalen resten av personalen
- hur ska kontakterna med andra skolor eller läroanstalter skötas,
speciellt skolor och läroanstalter där det finns barn från samma
familjer
- om elever, studerande eller personal är i fara eller saknas, kan det
vara skäl att grunda en speciell krisgrupp för koordinering av
åtgärder; gruppen kan be om experthjälp från hälsovårdscentralen,
den lokala RK-avdelningen eller annat motsvarande.
Rektorn bedömer behovet av en gemensam samling. I
arrangemangen är det skäl att beakta följande synvinklar:
- samlingen planeras noga och också de yngsta eleverna beaktas när
samlingens längd bestäms
- samlingen är gemensam för alla och elevernas, studerandenas och
personalens övertygelse och kulturbakgrund respekteras
- samlingen leds av rektorn eller en person som rektorn valt ut.
Under samlingen presenteras händelsen kort och på ett sätt som alla
förstår:
- en kort beskrivning av fakta
- vem har drabbats och hur
- vilka känslor väcker den uppskakande händelsen
- hur beaktas händelsen under de närmaste dagarna i skolan eller
läroanstalten
- det är önskvärt att händelsen diskuteras med elever eller
studerande i klassrummen och i studerandegrupper utgående från barns
och ungas behov.
Det är viktigt att rektorn sköter om sitt eget ork
under krisen och efter den